Cypern

Den första morgonen i Fig Tree Bay på Cyperns östkust möts vi av en god hotellfrukost, ett vackert väder och insikten om att här finns inte mycket annat att göra än att ta det lugnt. Vi inser också att vi tycker att det är väldigt märkligt att folk åker till Cypern om och om igen när ön inte alls är särskilt tilltalande. Men, som alltid, det är ju olika på tycke och smak och det blir ju mer av världen till övers för oss andra! 


Crystal Springs Beach Hotel

En vecka all-inclusive till Medelhavet i juli. Klarblå himmel, strålande sol, lagom varmt. God mat, kall öl, fantastiskt hotell, underbar utsikt från balkongen. Enorm pool och en strand vid en bukt med ljummet vatten. Sola, bada, läsa, snorkla, äta, dricka, sova. Inte så pjåkigt.

Vacker trädgård runt hotellet och bukten

Härligt hotell alltså, men resten av ön föll mig inte i smaken. Nu såg jag inte hela Cypern förstås, men det jag såg var torrt, kargt och brunt. Nu var det ju i mitten av juli också, så det är säkert vackrare och grönare tidigare på året. Engelsmännen verkar älska Cypern i alla fall. Så mycket att de har flyttat hit i mängder. Det är engelsmännen som är guider, innehar butiker och står för underhållningen på krogen. Enough said.

På busstur längs med grek/turkiska gränsen.
Spökstaden Famagusta ses i bakgrunden

En ynka utflykt blev det, en busstur längs med gränsen mot den turkiska sidan. En skrikande engelsman till guide som inte kunde prisa Cyperns vackra landskap nog mycket under resans gång. Vi satt mest och gapade och undrade ”what the hell is that drunk talking about?” Ångrade nästan att vi inte tog turen till spökstaden Famagusta, det hade kanske kunnat vara lite spännande. Men vi orkade inte. Man blir slö av all-inclusive.

 

Fålu nå fesk? -Nää, dulå?

På morgnarna stod traktens fiskare och fångade frukostfisken, vi tog tidiga morgonpromenader innan värmen slog till och sedan ett dopp i havet innan frukosten. Då kändes livet oerhört lätt och lattjo. Då var det en semester som hette duga.

Skojfrisk på promenad kl. 7

Att kliva upp tidigt gjorde vi även av strategiska skäl. Kl. 7 var nämligen alla solstolar paxade med handdukar om man inte skyndade sig ut och gjorde detsamma. Så vi paxade vi med. Tidigare och tidigare för varje dag. Tillslut gick vi knappt och la oss på kvällen…

Hotellrummen var något små, men luftiga.

Efter en vecka hade jag nästan liggsår av att ligga i solstolen och läsa deckare hela dagarna, nästan vatten i hjärnan efter all snorkling och totalslut på solskyddsfaktor 100. Pda var brun som farinsocker (och lika söt…fniss), men jag var som vanligt fläckvis brun, fläckvis rosa. Det var dags att åka hem.

Vi tog snorklarna och flög till Stockholm igen.
Här är det vackert året om!
Please follow and like us:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *