Ruinstadens tempel – Angkor Wat & Beng Mealea

Så är dagen här. Äntligen ska jag få se Angkor Wat! Som jag har längtat i åratal. Men jag är gammal nog att inte ha några skyhöga förväntningar. Har jag några överhuvudtaget? Är det inte så att det jag mest av allt vill är att försöka undvika folkmassor och köer? Försöka hitta en bra tidpunkt när man kan gå omkring hyfsat ”ensam” så att man kan se något annat än människor som står i vägen överallt. Sightseeing är inte som det var förr. Är det ens möjligt att få någon wow-känsla nu för tiden?

Angkor ligger utanför Siem Reap i norra Kambodja och är en ruinstad som var centrum i khmerriket mellan år 800-1400. Khmerriket omfattade, när det var som störst, Kambodja, Laos, Thailand och södra Vietnam. Staden övergavs på 1400-talet till förmån för Phnom Penh. Förutom politiska skäl, finns teser om att det rådde torka och brist på vatten i norra Kambodja varför staden övergavs. Staden föll i glömska och återerövrades av djungeln. Reseskildringarna av den franske forskaren Henri Mouhout väckte omvärldens intresse för ruinstaden i mitten av 1800-talet. Under den franska kolonisationen plundrades staden och mängder av konstskatter hamnade i Frankrike. Under röda khmerernas regim på 1970-talet användes träföremål som ved och viktiga dokument om området användes som cigarettpapper. I början av 1900-talet påbörjade Frankrike en omfattande restaurering som, med avbrott för inbördeskriget, fortfarande pågår.

Det finns runt 72 större ruiner och ett tusental mindre i området. Biljetter till templen i Angkor Archaeological Park kallas för Angkor Pass och kan bara köpas på Angkor Ticket Office som ligger 4 km utanför Siem Reap. Det är öppet mellan kl. 4.30-17.30 dagligen. Det finns tre sorters biljetter (2020): endagars för $37, tredagars för $62 och sjudagars för $72. Tre- och sjudagarsbiljetten är giltig i tio dagar resp en månad från utfärdandedatum. Det kan vara värt att notera.

Biljetter kan inte köpas online. För aktuella priser och info om och öppettider till de olika templen, klicka här.

Angkor Small & Grand Circuit

Vi velar lite mellan vilken biljettyp vi ska köpa. Vi vill nämligen åka till Beng Mealea också som ligger en bit bort. Numera ingår detta tempel i Angkor Pass, så till slut väljer vi ett tredagarspass. Däremot kommer vi bara utnyttja det i två dagar eftersom vi kommer göra en annan typ av utflykt mellan de två tempeldagarna för att få lite variation. Man kan lätt bli lite mättad av tempelskådning, så det är faktiskt riktigt smart av oss. Vi missar dock några tempel förstås. Så då är det stora frågan – ska vi köra på small eller grand circuit?

Small circuit är 17 km lång och innebär besök till de tempel man ”måste” se: Angkor Wat, Angkor Thom, Ta Prohm, Banteay Kdei och några fler. Det rekommenderas att man startar med Angkor Wat i gryningen för att se soluppgången bakom det grandiosa templet. 

Grand Circuit innefattar Preah Khan, Neak Pean, Ta Som, East Mebon och Pre Rup – tempel som ligger lite längre bort. Denna tur är 26 km lång.

Men vi tycker att informationen om de olika turerna är ytterst virrig. Alla tycks vilja att man ska göra som alla andra och våra frågor om att göra tvärtom möts med oförstående blickar. Ska man behöva tänka om? Tänka nytt? Kanske börja bakifrån för att slippa folkmassor och trängsel? Nej, se det går inte för sig. Vill ni inte se Angkor Wat i gryningen? Är ni inte riktigt kloka?

Angkor Wat

Small Circuit på vårt sätt

Vi väljer till slut att ta Small Circuit och bokar en tuk-tuk via vårt hotell för $22. Det går säkert att ta en tuk-tuk på gatan och deala till sig ett billigare pris, men vi har läst om scams där man vill ha mer betalt på vägen och sådant ids vi inte tampas med.

Till skillnad från den rutt som oftast föreslås gör vi small circuit baklänges. Men vi börjar ändå med Angor Wat. Dock inte i gryningen. Vår tuk-tuk chaufför mr. Joy hämtar upp oss kl. 9. Det tar 10 minuter till biljettcentret där vi köper en tredagarsbiljett. Vi väljer bort guidning, anser att vi kommer få ut mer av templen utan en massa information som vi säkert bara kommer blanda ihop. Låter våra ögon jobba idag, inte våra öron.

Angkor Wat är det största och mest renoverade av alla tempel. Det är världens största religiösa byggnad och ett enastående exempel på khmerarkitektur från 1100-talet. Oftast refererar man till hela tempelområdet utanför Siem Reap som Angkor Wat. Men det är alltså bara ett tempel som heter Angkor Wat, alla de andra templen har egna namn.

Angkor Wat - en dröm besannas

Vi väljer alltså bort att åka till Angkor Wat i gryningen helt enkelt för att vi knappast tror att det är värt det. Att stå och trängas med hundratals, kanske tusentals, människor som ska ta selfies eller få den perfekta soluppgångsbilden? Nej, tack, vi kan spendera vår dyrbara tid på annat sätt. Vi kommer bara bli irriterade och förbannade och det kommer sätta humöret för resten av dagen. Och det där med att alla måste ta bilder på samma ställe jämt, att det blir en grej som liksom tar fokus från allt annat. Det har vi svårt att förstå.

Angkor Wat - mitt på dagen och utan alla selfie-turister

Vi gör verkligen Angkor Wat på ett annorlunda sätt. Vi kommer till och med in på tempelområdet från den östra porten. Det innebär att vi går in i templet från baksidan. Det innebär också att vi inte får den där wow-känslan och ser hur enormt templet är vilket är fallet från den västra ingången. Vilket är oerhört trist. Det är vår chaufför mr. Joy som väljer ingång. Han lämnar av oss vid den östra porten och väntar också på oss där istället för att köra runt till den västra porten så att vi slipper gå tillbaka samma väg. Märkligt. Men tyvärr inget vi reflekterar över först efteråt. Nu vet vi dock att man ska gå in i väster och ut i öster.

Baksidan av templet från den östra ingången
Man ser hela templet från den västra ingången

Däremot känner vi att vi gjorde rätt i att komma till Angkor Wat kl. 10 istället för i gryningen. Det är inte alls så mycket folk här nu. Ingen trängsel förutom vid central sanctuary där kön ringlar sig lång och väntetiden är ett par timmar för att komma upp. Behöver jag säga att vi inte ställer oss i kön?

Central sanctuary - populärt och köbildande

Vi går omkring inne i templet i drygt en timme. Sedan kommer vi ut på den grässlätt som omger Angkor Wat. Det är först då som vi inser hur enormt det är. Vi tittar bakåt och inser hur mäktigt det hade varit att komma in från väster och se detta grandiosa mästerverk. Då hade jag garanterat fått den där wow-känslan som nu tyvärr uteblev. Så ska ni till Angkor Wat – låt detta bli ert mantra: in i väster, ut i öster.

Utblick mot den västra entrén

Vi strosar runt i den gassande solen på den savannheta grässlätten och finner ändå en känsla av underverk. Även om Angkor Wat inte finns med på den listan. Bröllopspar fotograferas lite här och där. Folk går omkring rätt utspridda. Ingen går i vägen för oss och vi går inte i vägen för någon. Det blir ett avslappnat besök och efter 1,5 timme är vi tillbaka vid tuk-tuken och rullar iväg mot nya tempel.

Nästa tempel är Banteay Kdei. Här är ytterst lite folk. Vi går omkring på varsitt håll i 45 minuter, går lite vilse i templet bland raserade väggar och stenblock. Här växer träden inuti och över stenarna. Enorma rötter som tagit över det som människan byggt. Det är rofyllt och magiskt, meditativt och själfullt. Missa inte detta tempel.

Träden tar över

Lunch

Man kan ju inte leva enbart på tempelskådning, även om man kanske skulle vilja, så nu såhär vid 13-tiden är det dags för lunch. Vi blir avsläppta vid en superturistig restaurang där vi äter den dyraste lunchen på hela resan, den som är på 93 dagar i 4 länder! Restaurangen har AC, vilket chauffören förstås tror att vi som turister vill ha. Och ja, det vill vi ju. Just idag i alla fall. Det är väldigt varmt bland alla tempel och all sand. Dessutom är de andra matalternativen gatustånd längs med vägarna och gatumat är inget vi vågar riskera att äta just nu.

Templet som djungeln verkligen har erövrat är Ta Prohm. Det är här som filmen Tomb Raider med Angelina Jolie bitvis spelades in. Det fullkomligen dräller av folk vid vissa ställen som figurerar i berömda scener från filmen. Återigen ska alla ta samma bild på samma ställe.

Ta Prohm: Tomb Raider-templet

Det är ett imponerande tempel, Ta Prohm. Eller det som är mäktigt är ju hur skogen återtagit marken som templet är byggt på. Dessa enorma rötter som tränger in överallt. Träd som växer ur, i och ovanpå templet. Som liksom vilar uppe på stenarna, som aliens som sväljer sitt byte med hull och hår. Runt varje hörn finns mer att se och man ger sig inte förrän man sett varje vrå. Det tar knappt en timme att gå runt.

Djungeln tränger sig på
Triffid eller träd?

Här blir det tyvärr väldigt trång på sina håll. Vid ett tillfälle går det knappt att komma fram för alla grupper som samlats på ett och samma ställe. Vad de tittar på vet vi inte eftersom det enda vi ser är ryggar på människor. De pekar och skriker för att överrösta varandra. Värst av alla skriker guiderna. Som tydligen inte ser alla skyltar som ber om tystnad och vördnad. Hänsyn. Finns tydligen inte i visa människors vokabulär.

Tempelkaos (jag står och tar sats i det vänstra hörnet för att tränga mig ut)

Ta Keo

Nästa tempel tar sig Pda an på egen hand. Trapporna är lite för branta för mitt välbefinnande, så jag stannar på marken. Här är väldigt lite folk och bra utsikt från toppen. Absolut värt att klättra upp i tycker Pda, men längre än 20 minuter behövs inte här.

Ta Keo
Branta trappor på Ta Keo

Victory Gate

Templen ligger utspridda lite här och var och vi åker tuk-tuk mellan dem. Svischar förbi bebodda små plåtskjul, betonghus, skolor, gatukök och kiosker på breda vägar kantade av roströd sand. Så åker vi genom Victory Gate och mr. Joy kör oss in i Angkor Thom.

Mr. Joy rattar tuk-tuk med bravur

Angkor Thom är inget tempel, det är en stad som innehåller flera tempel. Angkor betyder ”stad”och Thom betyder ”stor”. Staden har en area på 10 km²  och var huvudstad i Khmerriket fram till dess förfall och övergavs troligen helt på 1500-talet. Vi besöker två tempel i Angkor Thom.

Innan röda khmerena kom till makten hade templet bit för bit monterats ner för att restaureras och stenarna hade noggrant märkts upp och katalogiserats. Dessa register förstördes dock på 1970-talet under inbördeskriget. Så där stod man med 300 000 uppmärkta stenblock utan en aning om hur de skulle monteras ihop.  2011, efter 51 års arbete, hade man äntligen lyckats pussla ihop Baphuon: världens största 3D-pussel.

Baphuon buggdes på 1000-talet

Tidigare ändå, under 1400-talet, konverterades Baphuon från ett hinduiskt till buddhistiskt tempel. Då byggdes en jättelik liggande Buddhastaty på templets baksida. Ni ser huvudet till vänster på bilden nedan.

Baphuon är ett trevligt tempel med väldigt lite folk; vi var nästan helt ensamma här. Ljuvligt.

Liggande Buddha

Den kvadratiska tempelruinen Bayon är desto mer välbesökt. Med sina 54 torn och 216 stenansikten är Bayon ett av de populäraste templen i Angkor. Men trots detta finns det ställen där vi befinner oss helt ensamma. Man kan bara gå runt i templet i marknivå; trapporna upp till de andra våningarna är avstängda eftersom templet renoveras.

Torn på Bayon
Några av Bayons 216 stenansikten

De flesta tempel vi besöker är under renovering i någon mån. Att de ändå är öppna för turism är anmärkningsvärt. Alla tempel är extremt lättillgängliga och det sliter förstås något oerhört och obönhörligt på sandstenen som de flesta tempel är byggda av. Sällan finns det avspärrningar, förutom till farliga områden som ännu ej restaurerats. Vi får gå omkring på dessa sandstenar, sitta på trappornas nedslitna trappsteg, gå in i vad som tidigare varit ett buddhistiskt altare. Vilket slitage! Men samtidigt så coolt att vi får ynnesten att använda dessa ruiner och inte bara se på dem från avstånd.

Bayon

Nyckelordet i allt detta är ändå respekt. Att visa vördnad inför detta. Men som vanligt finns de som brister i detta. Som sitter där man inte ska sitta, går där man inte får gå. Som ska fram till varje pris. Som står i vägen. Som vore hen den enda människan på jorden omedveten om alla runt omkring som väntar på sin tur. Som ställer sig en meter framför en när man håller på att fota. Och skriker till sin flock som står fem meter därifrån. Vi tar djupa andetag och fortsätter visa hänsyn mot andra.

South Gate

Mr. Joy tar oss ut ur Angkor Thom via South Gate. Nu har vi avverkat alla tempel på Small Circuit. Ja, vi har inte sett riktigt alla, men de tempel vi ville se. Klockan närmar sig 16:30. Om 1,5 timme går solen ner. Vill vi se solnedgången?

South Gate

Solnedgången kan nämligen ses från toppen av Phnom Bakheng; ett tempel som ligger uppe på en kulle inte långt från South Gate. De släpper bara in totalt 300 personer, så det gäller att vara där i tid. När vi nu är här i tid, varför inte gå upp? Så vi traskar upp på en bred grusväg som snirklar sig uppför kullen. Det är en enkel promenad på 800 meter genom skogen. Rätt fridfullt.

Väl uppe tar vi trapporna upp på templets topp. Det sitter bra många där uppe redan i väntan på solnedgången om 1,5 timme. Vi inser dock att solen, ja den kommer ju att gå ner bakom de där träden som tornar upp sig nära templet. Det kommer inte bli mycket till solnedgång, det ser vi ju med en gång. Innan vi går ner igen får vi i alla fall en cool bild över ett inzoomat Angkor Wat. Alltid nåt!

Angkor Wat från Phnom Bakheng

Vår första tempeldag är till ända. Sju tempel har vi sett. Imorgon åker vi på utflykt till en styltby. Det inlägget kommer efter detta. Läser ni vidare här får ni läsa om vår andra tempeldag när vi åker till Beng Mealea och till två tempel ur Rolousgruppen.

Tuk-tukparkering

Istället för att åka till templen runt Grand Circuit väljer vi att åka längre ut från Siem Reap, nämligen 7 mil österut, till Beng Mealea, även kallat djungeltemplet. Detta i stort sett helt orestaurerade tempel ligger mitt i djungeln och det var tidigare rätt svårt att ta sig hit eftersom vägarna var i så dåligt skick. Nu är det däremot enkelt att köra hit.

Djungeltempel

Vi köper en heldagstur med bil och chaufför kvällen innan på en reseagentur vi bara råkar gå förbi. Det kostar $50 för en heldag. Vi hämtas upp vid hotellet 9.30 och är åter 16.30. Det är förmodligen betydligt dyrare än en tuk-tuk, som ges som alternativt färdmedel, men vi känner att så långt vill vi ändå inte sitta och tröska i en tuk-tuk. Det fungerar klockrent med chauffören, så vi kan verkligen rekommendera Meny Cheng Service som nås på: yara.networking@hotmail.com.

10 000-bitars pussel?

Beng Mealea fick man tidigare lösa separat biljett till, men sedan 1/1 2020 ingår det i Angkor Pass. Observera att man måste lösa Angkor Pass på biljettkontoret utanför Siem Reap innan man åker hit!

"Triffiderna tar över"

Det tar runt en timme att åka hit från Siem Reap och vi kommer in på området från den södra porten. Här är det rätt glest med folk.  Vår chaufför agerar inte guide, men det ska gå att köpa guidning på plats om man vill. Vi går runt på träspänger som byggts över de raserade stenblocken. Det är lätt att gå men många trappor och nivåskillnader.

Fridfull promenad

På ett ställe delar sig träspången. Gå då först till vänster för att gå hela svängen inne i den öppna delen av templet. Vänd åter vid slutet och ta trappan upp där träspången delar sig. Ytterligare en trappa tar oss ner till en övertäckt korridor inne i templet. Ett av de få delar av templet som inte har rasat samman och därför väldigt intressant och spännande. På andra sidan gången kommer vi ut vid den norra porten som leder till en raserad bro vid en torrlagd flodfåra.

Hatt är bra att ha i värmen

Från den norra porten går vi längs med templets utsida till den västra porten. Här är templets väggar ett enda virrvarr av stenblock. Vi följer den västra vägen bort från templet och hittar ett mindre tempel på dess vänstra sida. Går runt bland de prasslande löven helt ensamma tills vi faktiskt inser att vi inte alls är ensamma. På en åker en bit bort står en hel familj och försöker gräva fram vatten för att ge till sin förmodligen hårt arbetande buffel.

Vardagsliv

Överallt i templets rasmassor ser vi byggstenar i olika formationer där vissa har hål och andra har utbuktningar. De passar alla ihop som bitar i ett gigantiskt pussel. Beng Mealea byggdes ungefär samtidigt som Angkor Wat. Det sägs till och med att Beng Mealea var prototypen eftersom den har liknande struktur.

Legobyggsats?

Det är verkligen avkopplande att gå omkring här bland djungel och mossbeklädd sten. Det känns verkligen uråldrigt och mystiskt. Man önskar så att man visste hur det såg ut när detta tempel var som ståtligast, när människor bodde här. Vad gjorde man, hur bodde man, vad tänkte man och hur såg man ut? Man önskar att man hade blivit arkeolog ändå som man ville när man var liten. Precis som Indiana Jones.

Lite som Indiana Jones kanske man ändå känner sig när man kommer till Bakong? Eller nej, särskilt oupptäckt är det nu inte, detta tempel. Men ack så charmigt med sina hörnelefanter vars snablar försvagats med tiden och nu ligger i bitar vid elefanternas fötter.

Bakong
Snabellös

Jag blir verkligen helt kär i denna tempelruin som vi besöker i byn Rolous på vägen tillbaka till Siem Reap efter att ha spenderat ett par timmar vid Beng Mealea. Jag kan inte sätta fingret på det, men det är något visst med Bakong. Kanske är det eftermiddagsljuset som mjukt bäddar in de gråsvarta stenarna. Eller så är det de snabellösa elefanternas charm som fångar mig.

Madde "Indy" Krans

Bakong byggdes på senare delen av 800-talet likt en pyramid i fem våningar. Det högsta mittentornet byggdes dock på 1100-talet. Templet restaurerades på 1930-talet och man har i högsta möjliga mån enbart använt ursprungsmaterial i återuppbyggandet.

Bakong är omgiven av vacker grönska

Detta lilla tempel består av sex torn i röd sandsten och tegel och flera av dem har tyvärr blivit restaurerade med nyare material. Preah Ko betyder ”helig tjur” och har fått sitt namn från de tre tjurar som ligger framför de sex tornen. Tjurarna representerar den hinduiska guden Nandi.

Preah Ko

Ruinstaden Angkor med omgivningar är verkligen ett ställe inte likt något annat. Vi kan inte annat än att känna oss grymt privilegierade när vi går runt bland alla tempel. Missa inte detta om ni åker till Kambodja!

Här kommer våra favoriter av de tempel vi åker till. Dessa tycker vi alltså att man absolut bör besöka:

  1. Bakong – elefanterna! Eller det guldiga eftermiddagsljuset? Detta blir vårt favorittempel.
  2. Angkor Wat – mäktigt så det förslår och kom ihåg: wow-känslan får man från väster!
  3. Bayon – de gigantiska stenhuvudena imponerar och virrvarret av gångar snurrar till det rejält. Pampigt är ordet.
  4. Ta Prohm – återerövrat av djungelns träd och lianer. Enorma trädrötter som tycks livnära sig på templets stenar. Tyvärr mycket trängsel.
  5. Beng Mealea – ett avlägset tempel dit massorna ännu inte har hittat där man kommer nära ruinerna i lugn och ro. En gryning här är säkert helt magisk i dimman.
  6. Banteay Kdei – får hederspris i form av en sjätteplats för lugnet och att vi faktiskt lyckas tappa bort varandra bland labyrinter av omkullfallna stenar.

Vill du läsa mer om Kambodja?

Please follow and like us:
error4

2 Replies to “Ruinstadens tempel – Angkor Wat & Beng Mealea”

  1. Åh så häftigt och spännande! Jag måste erkänna att jag bara visste om Angkor Wat, hade inte en aning om att det fanns så många andra tempel här. Men Angkor Wat har stått på min bucket list i många år.

    1. Nej, att det fanns fullt så många tempel visste inte vi heller. Vi såg ju bara en bråkdel av alla, men är väldigt nöjda med de tempel vi såg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.