Från Palermo tar vi en dagstur till Erice, en av Siciliens alla vackra bergsbyar. Hyrbilen tar oss på en vindlande färd upp på berget Monte Erice, 750 meter över havet. Nedanför breder staden Trapani ut sig och landskapet bjuder på böljande mjuka kullar och karga klippor.
Dagstur till Erice från Palermo
Vi hittar inga bussförbindelser från Palermo som tar oss direkt till Erice. Flertalet företag erbjuder dagsturer som även inkluderar det gamla grekiska templet Segesta. Men vi är bara intresserade av att se Erice. Därför tar vi bussen ut till Palermos flygplats där vi har bokat en hyrbil online via Booking. Hyrbilsföretaget heter Sicily by Car och hittas inne i terminalen.
Istället för att köra bil hela vägen upp till Erice, vilket är en upplevelse i sig med fin utsikt, kan man åka linbana upp på berget från Trapani. Segesta Autolinee kör direktbussar till Trapani från både Palermos busstation och flygplatsen på 2 timmar resp. drygt 1 timme.
Det går även att åka tåg från Palermo, men det tar över 4 timmar med många stopp på vägen. Tåget stannar även vid Marsala, en kuststad söder om Trapani. Så har man tid på sig är ju tåget alltid ett finfint alternativ.
Att köra bil på vår dagstur till Erice från Palermos flygplats är smidigt. Det är bra skyltat och enkelt att hitta. Så här på en söndag i april är trafiken också gles, vi är ofta helt ensamma på vägarna. Från den lilla orten Valderice är vägen upp till berget smal och vindlande med regelrätta stup och hårnålskurvor, men mötande trafik kör försiktigt, så det känns säkert. Vi njuter av utsikten ner mot havet och Monte Cofano, udden som sticker ut nedanför oss.
Så gäller det ju förstås att hitta en parkeringsplats när vi väl kommer upp till Erice också. Att köra in i själva staden kan man inte. Det finns parkering vid både Porta Carmine och Porta Trapani. Det står även bilar parkerade längs med hela Viale Conte Pepoli. Vi chansar inte utan parkerar vid första bästa parkering vi kommer fram till, Porta Trapani. Betalar gör man enkelt genom att ladda ner Easyparks mobilapp och sedan betala via swish. Nu är vi redo att utforska Erice!
Den medeltida bergsbyn Erice har formen av en triangel och i det sydöstra hörnet ligger Castello di Venere. Det ligger dramatiskt vid kanten av klippor som stupar rakt ner mot dalen. Det normandiska kastellet från 1100-talet byggdes på ruinerna av det romerska Venustemplet.
Både denna slottsruin samt Castello del Bálio är stängda för besökare. Lite oväntat och snopet, jag hittar heller ingen bra info om varför det är avstängt. Härifrån får man ändå en spektakulär vy över det omgivande landskapet. Panoramavyer får man överallt i trädgården kring slottsruinerna.
Hamnstaden Trapani breder ut sig mot havet nedanför. Här livnär man sig fortfarande på fiske till stor del. Härifrån kommer även Trapanisaltet som skördas för hand från 3000 år gamla saltbassänger. Bassängerna med sina karaktäristiska väderkvarnar sträcker sig längs kusten ända ner mot Marsala. Från Trapani kan man också ta båt ut till de Egadiska öarna.
Från panoramaträdgården i Erice ser man ner på Torretta Pepoli, byggt 1870 i Art Noveau-stil av greve Agostino Pepoli för studier och meditation. Tänk att ha sitt hemmakontor där med den bakgrunden och utsikten!
Erice är ingen stor stad, man gör den lätt på en dagstur. När vi är där besöks den visserligen av en del turister, men känns ändå lite tom och ödslig. Vi är oftast helt ensamma när vi vandrar runt på de charmiga små gatorna. Var är de söndagsfirande Ericeborna? I kyrkorna är de då inte, vi är inne i flera helt tomma kyrkor.
Kyrkor finns det förresten en hel del av. Erice är känd som ”staden med hundra kyrkor”. Vi finner inte kyrkorna vara särskilt spektakulära, de är snarare rätt enkla och anspråkslösa.
Vi äter en varsin god pastarätt på Ristorante Nuovo Edelweiss på torget Piazza della Loggia. Jag testar den sicilianska klassikern Pasta alla Norma med aubergine, San Marzanotomater och ricottaost. Riktigt goda smaker. Till det en kall öl på flaska. Chauffören äter en supergod Carbonara med hela, knaperstekta baconskivor och får nöja sig med en Cola Zero.
Vi hinner precis äta klart när solen byts ut till regntunga moln och det börjar droppa från himlen. Vi strosar ner mot bilen längs Via Vittorio Emanuele. Här finns flertalet restauranger och caféer, bl. a. det kända Pasticceria Maria Grammatico med mängder av klassiska sicilianska godsaker. Affärer med keramik och märkligt fula leksakskatter i korgar som låter och rör på sig finns det många av och alla säljer de samma varor.
Vår dagstur till Erice, en av Siciliens alla vackra bergsbyar, blir verkligen lyckad och något vi starkt rekommenderar. Kanske inte under högsommar då staden invaderas av turister, men vår och höst kan vara perfekta för en dag här. Att köra bil hit var ett lyckokast, dels för att det endast tar dryga timmen att köra hit från flygplatsen och dels för den fina utsikten på väg upp på berget.
På vår Italien-sida finns fler artiklar om Sicilien, Rom, Cinque Terre och Pisa.
Följ oss gärna även på Facebook och på Instagram.
