Den spanska solkusten. För vissa låter det som ett helvete, för andra som ett paradis. Vi är benägna att luta åt det paradisiska hållet, trots turismen, svenskinvasionen, golfbanorna och motorvägen som förstör kustlinjen. För visst är det sjuhelsikes vackert och enkelt att vistas här. Som en enda lång semester. Välkommen till Granada – morernas sista fäste!
Vi kommer från de vita byarna i nationalparken Sierra de Grazalema och smurfbyn Juzcar när vi susar ner från bergen och in på motorvägen AP-7 mot Marbella. Vårt mål är Malaga och vi passerar i utkanten av både Fuengirola, Benalmadena och Torremolinos utan att stanna. Ni vet väl förresten att Fuengirola är den stad som inspirerat till den berömda låten med Ola och Potatisarna? Lyssna här nedan!
Fyongjorrla, Ola och Potatisarna
Vi lämnar tillbaka vår hyrbil på Malagas centralstation efter en maklöst vacker roadtrip till Ronda och Sierra de Grazalema. Nu väntar en bussresa till Granada. Busstationen i Malaga vinner inga skönhetstävlingar eller priser för bästa mat eller service, men visst är det skönt att kunna äta lunch och dricka vin i väntan på bussen och inte behöva köra bil till nästa ställe? Eller hur, Pda? För mig kvittar det ju som inte har något körkort! Jag kan ju dricka vin oavsett! 😉
Bussresan mellan Malaga och Granada tar två timmar och vi åker på en stor motorväg rakt upp från kusten innan vi svänger österut mot Sierra Nevada. Granadas busstation ligger flera kilometer utanför själva staden, så vi tar buss nr. SN1, betalar 1,40€ för biljetten direkt till busschauffören och 15 minuter senare hoppar vi av vid katedralen som ligger mitt i staden.
Vårt hotell Room Mate by Leo ligger fem minuters gångväg härifrån och vi rullar våra resväskor på de marmorklädda bilfria gatorna mellan affärer och barer, från katedralen, över torget Bib-Rambla och fram till Calle Mesones 15. Här kan ni läsa vår recension av hotellet.
Vi har bara en och en halv dag på oss att utforska Granada och i så här i efterhand inser vi naturligtvis att det är alldeles för lite tid. Bara att se Alhambra tar en halv dag i anspråk, men det är ett absolut måste och stadens mesta dragplåster. Här finns även att av Spaniens mest prestigefyllda universitet, grundat av den tysk-romerske kejsaren Karl V 1531.
Det kostar 5€ i inträde till Granadas katedral och då ingår en väldigt detaljerad och lång audioguidning. Katedralen byggdes på 1500-talet över platsen för morernas huvudmoské och tog hela 181 år att färdigställa. Jag, som älskar katolska kyrkor, blir inte besviken på denna mäktiga katedral med hela fem skepp i långhuset.
Albaicín är en del av Granada som ligger på en kulle mittemot Alhambra. Stadsdelen är ett världsarv sedan 1984 och förvaltar sitt medeltida moriska arv mycket väl. Att ta sig upp hit via branta trappor en het junidag när temperaturen klättrar upp mot 30 gradersstrecket, är lite av en pärs. Den utsikt man får över staden och framförallt över Alhambra här uppifrån, gör dock att man genast glömmer bort det svettiga bergsgetspasset.
Den moriska arkitekturen blandas med den traditionella Andalusiska här i Albaicín. Här finns även de judiska kvarteren. Alhambra och Albaicín ligger på två kullar delade av floden Rio Barro. De reser sig över den moderna delen av staden och utgör den medeltida delen av Granada, där Albaicín är den absolut äldsta stadsdelen.
Från Mirador San Nicolás får man en häftig vy över Alhambra med omnejd. Här trängs turister med försäljare, konstnärer, gamla hippies och drogpåverkade gitarrspelare i batikkläder. Jag vill dock tipsa om den intilliggande moskén, som har en terrass med samma fantastiska utsikt, med skillnaden att här slipper man trängseln och alla dessa själviska människor som ständigt skymmer sikten.
Granada blomstrade på 1200-talet under morernas styre och det var även under den tiden som Alhambra uppfördes. 1492 föll så morernas sista fäste i Spanien och staden överlämnades till Ferdinand II av Kastillien som sedermera blev kung av det förenade Spanien. Är ni i Granada är Alhambra en given punkt på att-göra-listan.
Vi är här under fotbolls-vm och letar upp en restaurang som visar matchen Sverige-Sydkorea. Spanjorerna tittar inte alls på denna match, men vid ett par bord sitter några asiater som får upp intresset något när två peppade svenskar (vi) småskriker lite då och då när det hettar till på fotbollsplanen. Om de är sydkoreaner har vi dock ingen aning om. Andra halvlek tittar vi klart på på mobilen sittandes på en bänk i skuggan utanför Alcazaba, fästningen i den äldsta delen av Alhambra. Vi har nämligen en slottid att passa till Nazarpalatset. Men det blir ett annat inlägg.
Granada har precis den blandning som vi önskar av och älskar med en stad: den perfekta mixen av kultur, vackra vyer och mysiga uteserveringar. Tiden här blir alltför knapp och förmodligen måste vi åka tillbaka – en Malaga/Granada-weekend vore ultimat! Här finns mängder av barer och restauranger på både torg och i trånga gränder. Smaskiga tapas och goda viner en ljummen sommarkväll ger, som synes, glada miner!
Läs mer om vår roadtrip i Spanien och Andalusien här.
Jag älskar arabisk arkitektur, så finns helt klart en del fint jag skulle vilja se i Spanien 🙂 Besökte Alcazaban i Málaga, hur tjusig som helst!
Ja, dit var vi också, otroligt vackert. Alhambra är verkligen ett underverk i en klass för sig. Kommer i ett inlägg till veckan. ?