Koh Chang – den vilda ön

Efter våra lata dagar på Koh Samet är det dags att fara vidare till nästa ö: Koh Chang – den vilda ön. Den bergiga ön överöst med djungelns snår, milslånga mjuka stränder, sammetslena vågor, matknyckande apor och de vänliga människornas själar. Vi faller hårt för Koh Chang. Här kommer ett inlägg som vi hoppas får er att falla också.

Att ta sig till Koh Chang

Vi bokar vår transfer från Koh Samet med samma firma som tog oss dit, Boonsiri. Båt, buss och båt igen. Allt i en biljett, bokat via 12Go Asia. Är alldeles för tidiga, igen, till båten till fastlandet. Kl. 8 öppnas en lucka och vi får våra biljetter. Åker snabbfärja denna gång. En man från båten visar oss till ett luftkonditionerat kontor där vi kan vänta. Minibussen kommer efter 30 minuter och tar oss till den stora bussen som kommer från Bangkok och är på väg ner mot Trat för att köra oss till Center Point Ferry Pier och färjan över till Koh Chang. Allt flyter på smidigt. Färjan är en grön, rostig gammal skorv till bilfärja. 45 minuter på hårda träbänkar.

Visserligen träbänkar men vädringsmöjligheterna är oändliga
Kryssningsfartyget till Koh Chang

Vi betalar 300 baht för en taxi som släpper av oss utanför 7 Eleven vid KC Resort. Vårt hotell har ingen bilväg. Det ligger direkt på stranden. Bredvid 7 Eleven finns en betongväg och en skylt: To the Beach. Vi kånkar våra ryggsäckar 300 meter norrut på den varma stranden och där, den första skylten efter betongresorten KC, Pen’s Bungalows, vårt hem de närmsta fyra nätterna.

Vi bor på White Sand beach

Norra delen av White Sand Beach

White Sand Beach är den nordligaste stranden på Koh Chang. Och den norra delen av stranden är den del som mest liknar Thailand som det var förr. Nu spekulerar vi bara eftersom vi (nästan) aldrig varit i Thailand förut, men det är nog hyfsat nära sanningen ändå. Från söder till norr ligger nio ställen där man kan bo eller äta. Rock Sand Resort, där vi bor sju nätter efter Pen’s, och White Sand Beach Resort som är större än de andra som bara har enkla träbungalower på styltor bland bergens träd eller längs med stranden.

Havsutsikt på restaurang Star Beach
Mitt på White Sand Beach

Bohemiskt är ibland bara förnamnet, som på Independentbo, vars efternamn månne vara Bråte? Träspängerna mellan Rock Sand Resort och Independentbo, byggda för att undkomma tidvattnet, har sett betydligt bättre dagar. Ett felsteg, en avbruten bräda och, vips! är du av med ett ben.

Hotell Independentbo, White Sand Beach

Vi håller oss mest på norra delen av White Sand Beach. Där är det mest folk, på den södra delen är det folktomt trots att restaurangerna har eldshower på kvällarna, dukar upp inplastade tallrikar med dagens fångst i mängder och bjussar på soft loungeunderhållning eller thaiboxning och coverband. Ställena gapar tomma och det känns kymigt att gå förbi alla ständigt leende thailändare som vill locka in oss som gäster.

Södra delen av White Sand Beach

White Sand beach - byn

Ibland äter vi på bygatan som går parallellt med stranden. Det finns ett par trevliga ställen i norra delen, sedan är det mest klädbutiker, massageställen, apotek, några barer, banker, 7 Elevens och andra närbutiker. Längre söderut ligger ett stråk med girlie bars, men de flesta sådana ställen ligger, tack och lov, längre söderut på ön vid t.ex. Lonely Beach.

Goda och billiga curries på Ta and Yay

På kvällarna kantas huvudgatan av street food-försäljare och turisterna flockas. Vi kör det safe och köper frukt. Man vill ju inte drabbas av Montezumas hämnd när man är på semester.

Nattmarknad på Koh Chang

Att ta sig runt på Koh Chang

Att ta sig runt på ön gör man enklast med hyrmoped. Annars vinkar man till sig en Songthaew, en pick-up taxi, som kostar 150 baht per person oavsett vart man vill åka. Koh Rong är en väldigt bergig ö och vägen är backig och kurvig, så moped kör man med försiktighet och det gäller att hålla i sig på Songthaewens flak som ibland är så packad att folk står längst bak och håller i sig i räcken.

Vägen ja. Det finns i stort sett bara en huvudväg som går på den västra och östra sidan av ön. Det går inte att åka runt ön då det saknas väg i den södra delen. På den östra sidan kan åka man Songthaew, på den västra måste man hyra privattaxi vilket kostar bra mycket mer. Så det är inte lätt att se sig omkring om man inte hyr en moppe vill säga. Och det vill inte vi.

White Sand Beach, huvudgatan från norr mot söder

Utflykter

Men vi köper en snorklingsutflykt till Koh Rangs marina nationalpark och beger oss ut på havet en dag. Den utgår från Bang Bao som är ett populärt turistmål. Tyvärr lite väl populärt för vår smak.

Andra aktiviteter på ön är elefant-trekking och en ormfarm (inget vi varken stödjer eller rekommenderar!), vattenfall och promenad i mangroveträsk, men vi provar inte på något av detta.

Båtpiren i Bang Bao
Bang Bao, mer för turister än fiskeby numera
Under ytan i Koh Rangs marina nationalpark

Djurliv på Koh Chang

Varje morgon kl. 05 väcks vi av steppande apor på taket. Ett gäng på 20-30 makaker söker igenom restauranger och hus varje morgon och kväll. Förutom dessa marodörer och djuren under vattenytan har vi ramlat över en 1,5 m lång grön orm, en närgången gås, landkrabbor, örnar, ödlor och ekorrar. Och 3-4 myggor.

Makak på vårt tak
En apa till kaffet

Lunket på ön

Wifi fungerar bra och eftersom vi i stort sett bor på stranden passar vi på att jobba lite efter middagen. I bland.

Kvällsjobb på Pen´s restaurant

Tempot på Koh Chang är kolungt, här händer inte mycket. De som jobbar här är alla trevliga och hjälpsamma. Bankomater finns i varje hörn. I avsaknad av solstolar erbjuder de flesta restauranger några deckchairs. Vattnet är klart, stranden långgrund. Koh Chang – den vilda ön, syftar alltså inte på att det går vilt till här utan på den vilda naturen. Jurassic Park som vännen Sofi benämde ön. Ett perfekt ställe om man vill ha en sakta lunk på en thailändsk ö som passar i stort sett alla.

Please follow and like us:

4 Svar på “Koh Chang – den vilda ön”

  1. Vi gjorde samma sväng. Först Koh Samet och vidare till Koh Chang. Största minnet från Koh Samet var att vi var bordsgranne med Dan Ekborg på stranden! Denna gigant!

  2. Hej, va roligt att ser denna clip fran Rocksand. Vi har varit 4 ar i room 14 som syns pa videon alltid för en hel manad. Vi känner väl ägarna Fred och Annelies och trivdes mycket. Natyrligtvis hade vi ocksa aparna pa morgonen. Kan du vara snäll och berätta lite hur det är nu pa Rocksand eftersom ägarna inte kom sa ofta mera den senaste tiden eller har nagon annan övertagit Rocksand ? För oss är det den bästa platsen vi har funnit i Thailand. Vi trivdes ocksa mycket pa Pen’s och skulle gärna vara pa Rocksand igen.
    När jag var ung, levde jag manga ar i Stockholm och jag har nu 5 barnbarn i Värmland som vi besöker ofta.
    Manga hälsningar fran Otto och Hettie

    1. Hej Otto och Hettie! Vad kul att ni hittat till bloggen och inlägget om Rock Sand! Vi fick uppfattningen att hotellet bytt ägare eller att kontraktet löpt ut och att Rock Sand snart kommer att stänga. Våra rumsgrannar hade varit på Rock Sand under många år, men tyckte att det har blivit sämre och att det inte underhålls lika bra längre. Mycket synd på et sådant hotell med ett fantastiskt läge. Vi får hoppas att någon annan tar över. Mvh Madeleine & Per

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.