Den första morgonen på vår Medelhavskryssning från Rom till Barcelona ombord Oasis of the Seas tar vi hissen upp till utsiktsdäcket på 14:e våningen och ser kryssaren backa in i Neapels hamn. Solen reser sig bakom Vesuvius mörka siluett och allt är tyst och stilla. Vi hör inte ens motorn. Vi ser inte en människa. Sedan kommer de. Kineserna.
Kring jul varje år har vi startat en tradition att köpa en adventskalender från reseindustrins barnfond New Hope. Då bidrar man till deras vision om ”att alla barn ska ha rätt att gå i skola samt rätt till förebyggande sjukvård”, samtidigt som man har chans att vinna finfina resor, presentkort eller andra reserelaterade saker. Verkligen win win.
Julen 2017 vinner vi ett presentkort på 5 000 kr hos Royal Caribbean Cruises. Kanske att det inte riktigt känns som en ”vinst” eftersom en kryssning är väldigt dyr och absolut inte vårt förstahandsval när det gäller resor och sätt att resa på. Det genererar väldiga miljöutsläpp och har man dessutom gjort en finlandskryssning eller två, så kan man väl kanske det där med hur en kryssning fungerar, eller? Vi stöter och blöter och vårt samvete tillåter oss till slut att boka en medelhavskryssning från Rom till Barcelona. En kortkryssning på tre dagar med en dag i Neapel, en stad som vi länge har velat se. En av oss har dessutom aldrig varit i Barcelona förut, så det blir också en bonus.
Här kommer vår resa Rom-Kryssning-Neapel-Barcelona som spänner över sex dagar i slutet av augusti.
Rom - den eviga staden
Rom har vi varit i tidigare. I november 2011 för att vara exakt. Här kan ni läsa vår Rom Topp 5 från det besöket. Det som är bra med att återkomma till dessa stora turiststäder är att andra gången kan man ta det lugnt och bara strosa runt och återuppleva allt man stressade runt till första gången. Man kan förstås uppleva nya saker också, men vi väljer faktiskt att mestadels besöka de platser vi var till redan 2011.
Arla morgonpromenad i Rom
Vi flyger till Rom dagen innan kryssningen. Eftersom tåget till hamnen i Civitavecchia avgår från Termini, väljer vi att bo på ett hotell i närheten av tågstationen. Läs vår recension av Guest House 64 här.
Den första morgonen i Rom tar vi en promenad redan klockan 6 på morgonen för att uppleva staden innan turisthorderna anfaller. Det är nästan mörkt när vi kommer ut och det börjar ljusna först när vi kommer fram till vårt första stopp: Fontana di Trevi.
Förra gången vi såg den berömda fontänen var vi inte alls impade och tyckte mest att det var jobbigt att trängas med alla människor. Nu är vi inte heller ensamma här trots att klockan bara är 06.20, men det är som mest ett 30-tal personer, så vi har inga problem att varken se eller komma fram till fontänen. Men vi är inte särkilt impade nu heller. Spanska trappan, som man inte längre får sitta på, är heller inget vi yvas över, men vi går dit även denna gång. Den var dock inte tillräckligt intressant för att fastna på någon bloggbild.
I vårt inlägg Rom Topp 5 hamnar Pantheon på plats 3, men vi undrar om detta magnifika tempel inte seglar upp på en förstaplats nu ändå. Efterom det är så tidigt på morgonen, är Pantheon inte öppet ännu, men det räcker att befinna sig utanför för att få den här wow-känslan som sprider sig som en löpeld i kroppen. Inskriptionen ovanför pelarna är en av de få delar från det urspungliga templet, som byggdes år 27 före Kristus. Det nuvarande Pantheon byggdes omkring 115–125 efter Kristus. Pantheon är det antika Roms bäst bevarade byggnad. Och en av de absolut häftigaste och ett absolut måste att se.
Ett annat måste i Rom är förstås Colosseum. Vi är så glada över att redan ha besökt Colosseum, även om jag skulle vilja göra det igen. Men när vi ser de jättelånga köerna som ringlar sig runt byggnaden, i denna outhärdliga hetta dessutom, säkert minst 35 grader i skuggan, är vi glada att vi slipper köa just idag. Om ni åker till Rom, måste ni dock köpa en entrébiljett, gärna i förväg, och gå in. Det är en helt fantastisk upplevelse! Det finns kombinationsbiljetter för Colosseum, Forum Romanum och Palatino Hill.
Skymning över Rom
Soluppgångar och gryning i alla ära, men det är ju något med solnedgångar och skymning som kanske är än mer tilltalande. Från Giardino degli Aranci ser man ut över hela Rom och här samlas turister, romare och brudpar för att få den perfekta selfien eller den snygga panoramabilden. Det är väl värt det att streta uppför de långa backarna för att få denna vy i skymningen.
En bit bort finns en något märkligare attraktion – ett nyckelhål som folk köar till. Genom detta nyckelhål, Knights of Malta Keyhole, ser man Peterskyrkan i Vatikanstaten omgärdad av en tjock cypresshäck formad som en båge. Riktigt coolt, men det visar sig vara helt omöjligt att få en skarp bild av fenomenet. Hade vi varit ensamma där så hade vi nog fått till det till slut, men med en lång kö bakom sig har man liksom inte mage att stå där hur länge som helst för att få till ett foto. Här kan ni se hur det ser ut på andras bilder.
Vi tänker att vi ska ta hissen upp på taket av Vittoriano, men det orkar vi inte riktigt med i värmen. Går förbi här gör vi dock flera gånger under våra två dagar i Rom. Ser jättemonumentet gör man dessutom från nästan överallt i Rom, så gigantiskt är det. Vi fullkomligt älskar Vittoriano, eller Skrivmaskinen som den kallas. Den är så grotesk, så svulstig, så too much att det blir oemotståndligt. Denna bild får också avsluta Rom – den eviga staden. Vi kommer garanterat hit igen.
Tåg till hamnen i Civitavecchia
Kryssningen avgår från Civitavecchia. Dit tar vi oss med tåg som tar 1 timme och 15 minuter att åka. Vi, som gillar att ligga steget före, köper biljetter redan dagen före. Biljetter köper man i röda automater som finns överallt inne i Termini.
Man väljer Porto på skärmen och sedan måste man välja en viss tid man vill åka, men tiden behöver man sedan inte bry sig om, det är bara för att komma vidare i köpet. Datum är däremot viktigt att det blir rätt eftersom biljetten bara gäller den dagen. Det finns en biljett som gäller för både tåget och även för den buss man kan ta från tågstationen till hamnen. Man betalar med cash eller kort. Våra biljetter kostar 13 € för två. Viktigt är att stämpla biljetten INNAN man kliver ombord på tåget, annars är den ogiltig och man kan komma att få böta vid biljettkontrollen.
Viktigt är också att ha god tid på sig för att komma till perrongen. Undvik gärna att stressa som vi gjorde, trots att vi hade köpt biljetterna dagen innan! Rookie mistake! Vi hade ingen koll på att perrongen låg långt åt Tjotahejti – spår 27 ligger så långt bort i Termini som du kan komma från biljetthallen och det tar säkert 10 minuter att gå dit i lagom takt. Perrongen är 400 m lång!
Väl framme i Civitavecchia står det röda bussar precis utanför tågstationen skyltade Porto. Det tar bara åtta minuter till färjeområdet och där byter vi till ännu en buss, kryssningsföretagets egna som tar oss till färjeterminalen. Let the cruise begin!
Kryssning med Oasis of the Seas
Oasis of the Seas är världens tredje största kryssningsfartyg. Vi hoppar alltså på i Civitavecchia med slutdestination Barcelona, men kryssningen är en sjudagars med avrese- och sluthamn Barcelona. Många ombord har således redan varit i Nice och andra italienska orter under fyra dagar innan vi kliver på.
Fartyget är verkligen groteskt stort. En Finlandsfärja skulle förmodligen se ut som en livbåt bredvid. Nja, kanske inte, men trots att fartyget tar hela 5 484 passagerare, (som mest 6 780), samt 2 200 i besättningen känns det aldrig trångt ombord. Det är högt i tak och enorma ytor. Ombord finns bl.a. 12 restauranger, en teater för 1 800 personer, en skridskobana, en linbana, två klätterväggar, två surfsimulatorer, minigolfbana och ett casino. Oasis of the Seas är 360 meter lång, 65 meter hög ovanför vattenlinjen och har 18 våningar. Hon är verkligen en bjässe.
Hytten
Vi bokar en hytt på däck 9, eller det är nog snarare den enda balkonghytten som finns kvar när vi bokar. Just denna gång är det faktiskt konstigt nog billigare att boka en utsides balkonghytt än en insides med balkong eller en helt utan balkong. Fråga mig inte varför. Vi är supernöjda med en balkonghytt, så inte oss emot!
Hytten är stor och välplanerad med det största badrummet vi någonsin sett på ett kryssningsfartyg. Ja, det är större än på många hotell också! Sängen är superskön, det finns en stor garderob med safetybox, ett litet, men ändå stort kylskåp och en soffa. Balkongen är rymlig och har två stolar och ett bord.
På teven ser man dagens och kvällens aktiviteter och kan boka bord på restaurangerna och biljetter till underhållningen med fjärrkontrollen. Vi får det dock inte att fungera, allt är uppbokat hela tiden. Kanske gör vi fel, men min gissning är faktiskt att folk kastar sig över teven och bokar för brinnande livet så snart detta är möjligt. Vi orkar inte med sådant utan vill kunna vara mer spontana. Spontanitet är dock inget som direkt går att praktisera på ett fartyg av denna kaliber blir vi så småningom varse.
Ombord
Restauranger
Vi betalar 13 314 kr för denna kortkryssning. Då är priset rabatterat med 30%. Royal Caribbean Cruises kör ofta kampanjer. Sedan har vi ju vårt presentkort på 5 000 kr, så totalt kostar det oss 8 314 kr. Helt överkomligt med tanke på att maten ingår tänker vi. Men det är fler restauranger och caféer ombord som inte ingår än som faktiskt gör det. Och för en förstagångskryssare är det en salig röra att hålla reda på allt. Vi frågar, men tycker ändå att informationen vi får är knapphändig och ibland får vi även ett rent snorkigt bemötande. Här och även här kan ni läsa vad som ingår på en kryssning med Oasis of the Seas.
Dessutom måste man köpa till ett dryckespaket för samtliga passagerare för samtliga dagar, vilket innebär ytterligare 3 000 kr. Vi väljer att inte köpa till dryck. Tänker att vi kan väl köpa nån enstaka öl till maten eller en drink i baren. Men en öl kostar runt 100 kr för 33 cl! Så det blir vatten och lemonad för oss. Hutlösa priser som vi vägrar betala. I efterhand var alltså ett dryckespaket ”prisvärt”, och för att stå ut på en sådan här jättebåt, kanske ett nödvändigt ”ont”?
Vi äter två middagar i bufférestaurangen Windjammer och en middag i Solarium Bistro. Windjammer håller riktigt hög klass på maten och personalen är trevlig. Vi försöker äta på andra restauranger, men utan platsreservation är köerna långa. Sista kvällen föröker vi äta på Solarium Bistro igen, men hovmästaren är otroligt otrevlig mot oss eftersom vi inte har bokat bord och ”hur ska han kunna placera oss någonstans när det är sååå många som reserverat och vill äta på just hans restaurang?”. Jaaa, vad sägs om att faktiskt duka upp några bord till av de som står tomma? Ska det vara så svårt?
Solarium Bistro är en av de restauranger som ingår även om menyn är à la carte. Det är som om de restauranger som ingår inte är lika fina som de andra. Känslan överhuvudtaget är att det som ingår inte är ”fint nog” utan man ska reservera bord på de restauranger som kostar extra annars är man snål. Man ska säkert betala dricks också trots att det, i alla fall i vårt fall, ingår i priset. Detta är verkligen som ett amerikanskt all inclusive, men som alltid ska amerikanerna betala extra för bättre service och på så sätt ”förstöra” för oss som inte är vana vid eller tycker att dricksande är en bra idé överhuvudtaget. Ge folk bättre betalt istället och skippa dricksen. Det känns så förlegat och förstärker bara klyftorna i samhället.
Poolområde
Oasis of the Seas har fyra större pooler och 6 bubbelpooler. Det finns nästan alltid plats i bubbelpoolerna. I Solarium, som ligger i fören, finns hela fyra bubbelpooler som det är 16-årsgräns till. Mycket välkommet! De två bubbelpooler som ligger längst fram i fören är dessutom öppna dygnet runt. Vi spenderar mycket tid här och långa stunder är vi helt ensamma i poolen, speciellt efter middagen. Vi är nämligen inte ett dugg intresserade av all underhållning på kvällarna. Shower, karaoke, liveuppträdanden och coverband – sådant orkar vi inte med. Däremot verkar det vara omåttligt populärt hos de andra passagerarna. Inte oss emot!
Övriga områden ombord
Det finns som sagt 18 våningar på Oasis of the Seas. På däck 4 finns teatern, skridskobanan och kasinot. Kasinot har en rökavdelning och därför fullkomligt stinker det rök här! Även i de avdelningar där det är rökfritt. Hur är det möjligt att man får röka inomhus på ett kryssningsfartyg? Det är rökförbud på balkongerna, men där röker folk ändå. Men inomhus borde det åtminstone vara förbjudet.
Däck 5 har ett spa, balkong på teatern, shopping, barer och en pizzeria. På däck 6 finns den barnvänliga Boardwalk med bl. a. Aquateatern. Central Park på däck 8 har flertalet restauranger, de flesta ingår ej i kryssningspriset, och är en välkommen oas med 12 500 växter och 56 träd.
Det finns 24 hissar ombord och man behöver inte vänta särskilt länge innan det kommer en hiss. Det tar lite tid att komma från A till B ombord, men det känns aldrig trångt. Man känner heller aldrig att man är ombord på ett fartyg, inte ens när vi är mitt ute på Medelhavet. Så stilla är havet. Så stor är båten.
Framme i Neapel
Oasis of the Seas avgår från Civitavecchia kl. 20 och ankommer Neapel kl. 6 morgonen efter. Vi står ensamma på däck 14 när kryssaren backar in i Neapels hamn och solen reser sig bakom Vesuvius. Det är vårt bästa minne från kryssningen, ja, från hela resan faktiskt. Så plötsligt invaderas vi av ett skränande gäng kinesiska turister med noll hänsyn och inser att vår tid i lugn, ro och kontemplation är över för denna gång!
Att besöka Pompeji har, tillsammans med Petra och Pyramiderna, varit en barndomsdröm för mig, Madeleine. Petra i Jordanien kommer jag bestämt åka till någon gång, men Pyramiderna kommer jag nog aldrig att få se. Det känns alldeles för osäkert att åka dit och Kairo lockar inte alls. Pompeji däremot kommer vi ta i samband med en längre resa till Amalfikusten. Att stressa dit när vi bara har ca 8 timmar på oss att utforska Neapel känns helt enkelt för jobbigt. Det är dessutom runt 30 grader i skuggan. Föreställ er att gå runt i timmar och titta på ruiner i stekande sol i slutet av augusti. Vilken tortyr!
Vi äter frukost på Windjammer och kliver av båten kl. 9. Från Neapels hamn är det bara ett kort gångavstånd till de Spanska Kvarteren som blir vårt första område att utforska idag.
Neapel
Quartieri Spagnoli
Neapel är mycket större än vi först trott och trots att vi bestämt innan att vi bara ska gå omkring i ett i förväg utstakat område, blir det ändå timmar av strosande i denna fascinerande stad. Madeleines fötter är redan halvt förstörda från Rom och de blir inte bättre av Neapel. Men det är det värt.
De spanska kvarteren har trånga gator med hus som ger skugga och svalka från solgasset. Det är lugnt att gå omkring här och bara titta. Affärer och restauranger har inte öppnat än. Flertalet har säkert fortfarande stängt för semester. Man får se sig för i korsningarna så att man inte blir påkörd av en fartdåre på moppe. Enkelriktat är det ingen som bryr sig om här.
Maradona är förstås fortfarande en ikon i Neapel. 1987 och 1990 blev han italiensk mästare med Napoli. Han spelade i klubben från 1984 till 1991. Överallt finns bilder och målningar av Maradona. Här finns en enorm muralmålning som är värd att se bara för att den inte alls liknar honom. Bredvid finns en fotbollsbar helt dedikerad Maradona för de äkta fansen.
Här kostar en öl 1,5€, mycket billigare än i både Rom och Barcelona. För att inte tala om på båten. Vi sätter oss på en liten uteservering, tar en varsin öl och bara tittar. På omgivningen, på folk, på varandra.
Centro Storico
Vi följer skyltar som vittnar om panoramautsikt över stan, kommer upp till Corso Vittorio Emanuele, spanar ut över teveantenner, hamnens lyftkranar, fula höghus och det mäktiga Vesuvius och går sedan ner igen en bit bort efter att ha rundat kröken.
Neapels, på sina håll, charmiga förfall är vackrare att se från gatunivå. Vi har varnats för sopkaos och kriminalitet innan resan, men ser ingetdera. Vi är förstås här för kort tid för att kunna uttala oss om någonting egentligen. Det mesta är slitet och ruffigt, men det är oftast sådana städer som vi faller för.
Gågatan Spaccanapoli, eller Via Benedetto Croce som den egentligen heter, löper från Piazza Gesù Nuovo genom hela Centro Storico. Här är det trångt om saligheten och packat med folk. Här ligger en kyrka med en märlig fasad bestående av betongnitar. Känns väldigt hårdrockigt och diaboliskt för en kyrka.
Strax ovanför löper den mindre gågatan Via dei Tribunali som har mindre trängsel och är mysigare. Det finns mycket att se i de historiska kvarteren och vi är här för kort tid för att verkligen kunna tipsa om vad man bör se. Vi strosar själva mest runt på måfå. Lunch måste vi alla äta och då har vi i alla fall ett supertips!
På Via dei Tribunali 120 ligger Pizzeria Dal Presidente och här äter vi den godaste pizzan vi någonsin ätit. Vi har alltid hört att det är i Neapel man ska äta pizza, men har tänkt att vadå, hur god kan en pizza bli egentligen? Här får ni svaret: den kan bli galet god om du äter den på Dal Presidente! Det är något i degen som gör att det smakar fantastiskt, mycket basilikasmak och pizzan känns inte flottig som hemma i Sverige. Här har de dessutom mycket fyllning på vilket inte är så vanligt på övriga italienska pizzerior/pizzor.
Tydligen är pizzerian extra känd för att självaste Bill Clinton har ätit här. Precis vid uteserveringen finns också en Banksymålning, men den glömmer vi bort att fota! Vi är för uppslukade av pizzorna.
Neapel är verkligen en charmig stad, men vi känner att vi skulle behöva många fler dagar på oss att utforska staden. Hit återkommer vi gärna om så bara, för första gången någonsin, för matens skull! Vi vill äta många fler napolitanska pizzor! När vi åker till Amalfikusten kommer vi garanterat flyga till Neapel, så: Arrivederci, Napoli!
En dag till havs
Nästa dag befinner vi oss till havs hela dagen lång. Det blir en sovmorgon och en sen frukost i Windjammer. Frukosten stänger kl. 10.30 och när vi ätit klart kl. 10.15 ringlar kön lång utanför. Vi kommer inte ut till poolområdet förrän kl. 11 och då är alla solstolar i solen upptagna. Man tänker att så många solstolar helt omöjligt kan bli upptagna allihop, men trots att man inte får lämna en stol i mer än 30 minuter, ser vi solstolar som ingen använder på hela dagen, men som det ändå ligger handdukar på. Lite ohyfsat tycker vi, men tyvärr rätt väntat.
Nåväl, vi parkerar oss på varsin solstol under glastaket i Solarium. Lyssnar på ljudbok, badar bubbelpool och får inte alls känslan av att vara på ett kryssningsfartyg mitt ute på Medelhavet. Vi kunde lika gärna vara på ett hotell i en stad. Den där havsfeelingen infinner sig aldrig. Med så mycket aktiviteter ombord undrar vi om någon någonsin höjer blicken och ser ut över havet. Höjdpunkten på hela kryssningen är när vi sitter på balkongen och ser en val spruta vatten ur andningshålet mitt ute på havet. Och den där ensamma sköldpaddan som liksom ser ut att sväva i vattnet bara några meter från fartyget. Då blir vi lyckliga!
Oasis of the Seas är verkligen ett flytande nöjespalats. Vi tänker att vi borde väl se någon underhållning i alla fall och satsar på Aquashowen som visas två gånger under dagen. Här finns nämligen världens djupaste pool till havs. Proffsiga simhoppare bjuder faktiskt på en riktigt imponerande och rolig show.
En hel dag till havs ombord räcker fint för oss och vi är glada över att få kliva av i Barcelona dag 3. Tur att vi bara bokade en kortkryssning, detta är verkligen inget för oss. Vi gillar att buffématen håller hög kvalitet, att personalen mestadels är väldigt trevliga och att båten känns luftig. Hytten är komfortabel och balkongen suverän. Det är väl konceptet vi inte faller för. Ett miljövidrigt nöjespalats till havs som känns onödigt helt enkelt. Mola i oss mat, bada i pool och sjunga karaoke kan vi ju göra på så många andra ställen. På land. Det är kanske för lite ”amerikanskt” i oss för att vi ska digga detta. Eller så har vi för lite finlandsfärjegener i oss. Att vara fast på ett kryssningsfartyg är i varje fall inte vår grej.
Andra iakttagelser ombord
Säkerhetsgenomgång: trots att båten avgår kl. 20 från Civitavecchia och att det i våra papper står att vi får checka in ända fram till 18.30, hålls säkerhetsgenomgången, muster drill, redan kl. 15.45. Vi har precis kommit ombord när det ropas ut att vi ska samlas i teatern, så vi får ta våra resväskor, tack och lov bara handbagage, med oss dit. Genomgången är obligatorisk och naturligtvis viktig. Men den show vi får se tar liksom fokus bort från själva säkerheten. Det ska spexas och överdrivas och applåderas och räckas upp händer och skrikas ut nationaliteter. Visa oss hur vi gör vid ett nödläge bara. Allt måste inte göras om till underhållning.
Surf och mobilkostnader på fartyg: Operatören 3 har en annan taxa på fartyg och flygplan får vi ett sms om när vi fortfarande ligger i hamn i Civitavecchia. Det är svindyrt att surfa, ringa, sms:a och ta emot samtal. Ingen mobil således när vi befinner oss på öppet hav. Men 3 sätter detta in action även när vi befinner oss i hamn och vips så är Pdas surf för månaden förbrukat. För att jag gick ut på Instagram en gång och tittade på en bild. Vi ringer till 3 när vi kommer till Neapel och allt ordnar sig, men var försiktiga mer era telefoner. Det kan komma att kosta er en förmögenhet om ni tror att det kostar som hemma för att ni är inom EU. Medelhavet räknas till internationellt vatten och där gäller andra taxor hos de flesta operatörer. Edit: idag kom mobilfakturan och jag får betala över 400 kr extra för att jag tydligen surfat på öppet hav. Har inte ett minne av att jag gjorde det. Men det hävdar i alla fall 3.
Att ta med vin ombord: Du får ta med dig två vinflaskor ombord per hytt när du checkar in. Köper du vin när du kliver av i någon stad, måste du lämna ifrån dig flaskan när du kliver ombord igen. Den återfås när kryssningen är slut. Dina väskor skannas när du går ombord, men Pda smugglar faktiskt in en petflaska med vin utan att någon reagerar. De trodde säkert att den innehöll vatten eller läsk. Vilket petflaskor vanligtvis gör.
Barcelona - Barri Gòtic och Gaudí
Jag, Madeleine, har aldrig varit i Barcelona förr. Jag vet inte om jag vill åka dit igen, men klart är i alla fall att hinna upptäcka denna jättestad på en och en halv dag, det gör man bara inte. Här går jag slutligen sönder en av mina fötter så gravt att jag hasar mig fram och haltar mig ombord på planet när vi åker hem.
Barri Gòtic
Vi bor hyfsat nära Barri Gòtic på Hostal Chic and Basic Tallers. Om ni läser vår recension ser ni att vi inte rekommenderar er att bo här. De gotiska kvarteren är i alla fall mysiga att strosa runt i och här finns bl.a. Catedral de Barcelona.
Vi går aldrig in i själva katedralen eftersom den är stängd för besökare på grund av söndagsmässa första gången vi går dit. Andra gången vi är där är kön alldeles för lång. Däremot går vi runt hörnet och hittar en ingång på kyrkans västra långsida som leder in till klostret. Det är fullt tillräckligt och otroligt vackert.
Ja, söndag förresten. Väldigt många affärer och restaurager är stängda på söndagar i Barcelona. Barri Gótic är alldeles öde vilket är rätt skönt, men samtidigt lite trist. Vi är här även dagen efter, på en måndag, och då är det business as usual. Kan vara värt att nämnas.
La Boqueria
Nästan parallelt med katedralen, men på andra sidan La Rambla ligger marknadshallen La Boqueria. Den är väl värd ett besök och säkert smakar allt man kan köpa här förträfflig gott. Vi rusar bara igenom denna gång och hinner inte äta någonting. En lunch här är säkert trevligt.
Arc de Triomf
På väg till La Sagrada Familia ramlar vi över Arc de Triomf och inser att vi är rätt dåligt pålästa om Barcelona. Vi vill dock inte planera in för mycket att se på den korta tid vi är här. Vi vill mest bara strosa omkring, men inser snabbt att Barcelona är minsann ingen stad man strosr runt på måfå i. Det är den alldeles för stor för. Det är långt mellan sevärdheterna och det vi ser mest av allt är alla ointressanta jätteboulevarder som det kryllar av i stan. Stor skillnad från Rom där det mesta av intresse är inom gångavstånd.
La Sagrada Familia
Vi tänker ändå att ett besök till La Sagrada Familia kan man ju bara inte hoppa över när man är i Barcelona, så vi har hemifrån köpt försköpsbiljetter till söndagens visning med audioguide kl. 15.00 från Get Your Guide. Det går supersmidigt att komma in, att hämta en varsin audioguide och starta turen.
Sagrada Familia förväntas stå klar år 2026, 144 år efter att den påbörjades. Det är ett imponerande bygge. Exteriören ser ut som något byggt av utomjordingar, men det är när man kommer in i kyrkan som man verkligen ser hur pass grandios den är. Det är så att man tappar hakan. Vi hade verkligen ingen aning om insidan innan vi kom hit och såg den med egna ögon. Hit måste man om man är i Barcelona!
Andra Gaudískapelser i Barcelona
Man kan förstås se en massa andra byggnader runt om i Barcelona som är skapade av samma arkitekt som La Sagrada Familia, Gaudí. Casa Batlló är en av de mest kända tillsammans med Casa Milà och Parc Güell. Vi är tyvärr alltför trötta för att se fler Gaudískapelser och väljer istället att slappa på hotellrummet i flera timmar innan det är dags för middag i Barceloneta. Nu är vi mättade på intryck efter tre städer och en kryssning på sex dagar!
Sammanfattningsvis älskar vi fortfarande Rom, har fått en ny Italienfavorit och dessutom vår mest ultimata matstad i Neapel. Vi har insett att medelhavskryssningar inte är our cup of tea och slutligen bör vi nog besöka Barcelona igen för att se mer av staden i ett fräschare tillstånd (i alla fall fotmässigt), men eftersom det finns så många länder, städer och platser i världen så tvivlar vi på att en repris kommer att bli av.
Vilken är din favorit av Rom och Barcelona? Och har du en bättre upplevelse av en kryssning? Dela gärna med er i kommentarerna! Tack för visat intresse! 🙂
Svinkul att läsa. Blir avundsjuk på allt ni är med om.
Ge oss mer!
Tack för att du läser! Det kommer garanterat mer! 🙂
Tack skall ni ha för er reseberättelse.Kul och intressant att läsa ? Jag skall kolla in er blog
Tack för att du läser! Jätteroligt med nya läsare! 🙂
Trevligt ?
Och mycket trevligt att du läser! :)Tack!