Den första morgonen när jag och Anna vaknar i Fjällbacka på Västkusten har Pda och Dino redan hunnit smita ut och handlat frukost och besökt Fjällbacka kyrka. De berättar att den är byggd i nygotisk stil 1892 i röd bohusgranit, att kyrkogården är vacker och att de har skrivit brev till en död hund.
Sommar i Fjällbacka på Västkusten
Vi bilar ner till Fjällbacka på Västkusten från Arboga, där vi inleder sommarsemestern med en helg på ett makalöst mysigt Airbnb precis vid Arbogaån. Det är våra semesterpolare Anna och Dino som hämtar upp oss i Arboga. Fem timmar senare är vi framme i Fjällbacka – kanske Västkustens allra finaste lilla makrill. Här bor vi tio dagar en bit utanför centrum i två separata röda små stugor vid vattnet.
I Fjällbacka på Västkusten
Fiskeläget Fjällbacka ligger nära det yttersta kustbandet på norra delen av Västkusten. 15 mil norr om Göteborg och 6 mil från norska gränsen. Fjällbacka har fått sitt namn från Vetteberget som reser sig upp som den mest imponerande backdrop till detta pittoreska samhälle som lever upp på sommaren när turisterna strömmar till.
När vi närmar oss Fjällbacka med bil mellan klippskrevor och åkermark kör vi i först upp mot kyrkan som ligger på en höjd mellan klipporna. Sedan vänder bilnosen neråt och in på den smala gatan som liksom klämmer sig in mellan Stora Hotellet och Vetteberget. Och där öppnar sig Fjällbacka igen mot hamnen och havet och det är inte utan att man blir hänförd av solen, havet och vinden. Tappar man inte andan nu, tappar man den kanske aldrig.
Förutom att nu vara en populär turistort, är Fjällbacka även känt för att Ingrid Bergman hade sitt sommarställe i närheten och har förärats både ett gatunamn och en staty i hamnen. Deckarförfattaren Camilla Läckberg är född i Fjällbacka på Västkusten och skriver om sin födelseort i bok- och tv-serien om Fjällbackamorden.
Västkustvitt är kanske en efterfrågad kulör för den ängsliga turisten från östkusten. Här kryllar det av klassiska västkusthus i vitt. Det är en ren fröjd att spatsera på Södra Hamngatan och slinka in i trädgårdar med gårdsförsäljning eller spana på gubbar som målar staket och vattnar rosor. Här är man mån om att hålla idyllen vid liv och det gillar vi skarpt.
Vi viker av ner till de drömmiga små fiskebodarna vid Badhusgatan. Vem vill inte tillbringa en sommar här, tänker vi.
I hamnen har nästan alla de stora båtarna norsk flagg. Det märks att vi är nära Norge. På restauranger och i affärer är det norska som är förstaspråket så här mitt i högsommaren. Det är som att titta på skid-VM mitt i sommaren. Kommer det ut norska kronor ur bankomaten också? Skämt åsido. Turismen behövs som inkomstkälla.
Att äta i Fjällbacka
Vi går all in på skaldjur såklart. Räkmacka på Restaurang Kroken med fin utsikt över hamnen från andra våningen. Räkmacka, skaldjurssoppa och fish & chips flera gånger på lite mer prisvärda, men kajnära Fjällbacka Fiskaffärs bakfickas bakficka, Snarbar.
Jag och Anna äter en 5-rättersmeny med vinpaket på Mamsell, en av restaurangerna på Stora Hotellet. Lyxigt, men prisvärt och riktigt, riktigt gott. Samma kväll delar Pda och Dino på en pizza och tar en öl (ja, inte Dino då) på det enda stället som kan liknas vid ett billigare hak – pizzerian Bååthaket uppe vid Falkevägen.
Vi äter sydamerikanskt en kväll på Asado, även den en restaurang på Stora Hotellet. God mat och goda drinkar i solnedgången. Annars grillas det på altanen i vår egen lilla ”husby”.
Hur vi upplever Fjällbacka - första morgonen
Det är något speciellt att befinna sig på ett nytt ställe för första gången den första morgonen. Det är det som vår resesida handlar om. Att ge sig ut och insupa atmosfären. Fjällbacka på Västkusten är på många sätt ett avslappnat ställe. Förmodligen mest för de bofasta. Vilka är det som klär sig i ljusa färger och seglarskor. Slänger tjocktröjan löst över axlarna. Lite floskligt sådär. Som går till morgondoppet i vita badrockar. Det spelar ingen roll. Är en del av charmen kan tyckas. Fiskegubbarna må lysa med sin frånvaro nu för tiden, men inte är morgondopp i vita badrockar en del av deras morgonrutin. Man gör som man vill är devisen. Och vi rycks med. Är man på Västkusten så är man.
Kungsklyftan
Kungsklyftan delar Vetteberget i två delar. Att gå upp till toppen är ett måste om man har möjlighet. Nere vid hamnen ser man tydligt var en av vägarna upp börjar. Den som går genom Kungsklyftan.
Vägen upp genom Kungsklyftan är väldigt stening och blockig och inget om man har problem med mobiliteten. Har man friska ben är det väl värt mödan. I slutet av klyftan börjar trapporna upp på utsidan av berget. Vill man inte gå genom klyftan kan man istället gå runt berget och nå trapporna från slutet av Brandgatan.
Små korta ben har inga problem. Dino bestiger Vetteberget hela två gånger tillsammans med Pda.
Utsikten från toppen av Vetteberget är något av det mest magiska man kan beskåda på Västkusten. Öar och kobbar så långt ögat kan nå och fri sikt över Skagerrak. Det här får man inte missa om man är i Fjällbacka på Västkusten.
Att se Fjällbacka från ovan är som på film. Vi blir kvar här i två timmar och bara glor, kan inte slita oss från den här makalösa utsikten. Vi är helt hänförda och med en flaska bubbel i kappsäcken blir upplevelsen än lyxigare.
Kungsklyftan är känd som inspelningsplats för filmen om Ronja Rövardotter i scenerna från Vargklämman.
Utflykter
Grebbestad
Fjällbacka har, förutom ett tiotal restauranger, en livsmedelsbutik, en bensinmack och några butiker med utbud för turister. Coop, som ligger på gångavstånd från hamnen, har utlämning från Systembolaget de flesta dagarna i veckan. Det är ont om övriga faciliteter. Vill man handla så är det Grebbestad som gäller, ca 1,5 mil bort. Vi åker dit!
Grebbestad har stor turism som definierar samhället på sommarhalvåret med flera campingar, en större gästhamn, Systembolag och både ICA och Coop. Det är folk överallt och både grillkött och gräddfil är slut i bägge affärer.
Veddöleden
2,5 km norr om Fjällbacka ligger Veddö. Vi promenerar till naturreservatets början på landsväg 183, men rekommenderar att ta bil dit istället då den sträckan inte är särskilt trevligt att gå eftersom det inte finns någon vägren och trafiken är ganska tät såhär på sommaren.
Rundslingan i naturreservatet är 3 km lång och sträcker sig över berghällar, betesmarker, grus- och klippstränder. I Halsebukten går träspänger tätt längs med berget. På sina håll går det utmärkt att bada och man kan gå upp på klipporna och få en fin vy över skärgården.
Väderöarna
En utflykt till Väderöarna var given under vår semester i Fjällbacka på Västkusten. Hit går många turer och det är inga problem att boka på plats. Vi mailar till info@vaderoarna.com när vi är på plats och två dagar senare har vi en bokning med båt från Fjällbacka inklusive lunch. När vi åker är båtarna bara halvfulla, men tar kring 12-15 personer. Priset sommaren 2022 är 595 kr per vuxen och 298 kr för barn upp till 12 år.
Under sommarsäsongen körs regelbundna turer enligt en turlista och båten utgår från Hamburgsund eller Fjällbacka. Båtturen tar ca. 45 minuter från Fjällbacka. Lunchen serveras mellan kl.12.00 – 15.00. Tyvärr tycker vi att det är alldeles för lite mat med tanke på priset. Vi är hungrigare när vi går därifrån än när vi kommer dit. Tipsar istället om att bara betala för båtturen och sedan kunna välja fritt från menyn. Det bör vara mer prisvärt, för Väderöarnas Värdshus är mysigt och maten är god.
Vädret är tyvärr inte så medgörligt när vi är på Väderöarna. Mulet och grått. De där sälarna som utlovades ligga i drivor på klipporna och sola lyser med sin frånvaro. Vi letar oss upp på den högsta klippan med lotsutkiken och softar innan lunchen. Anna må vara lite tankspridd ibland, men en flarra bubbel halar hon minsann upp ur väskan när vi som mest behöver det! Grabbarna jagar fiskmåsar och vi doppar ostbollar i bubbel. Livet är gott!
Vi går en markerad led runt norra Väderöarna och har fin utsikt hela vägen. Leden tar någon timme och kan vara lite utmanande på sina håll, men det går att ta lättare genvägar.
Nöjda med en dagsutflykt till Väderöarna tar vi oss tillbaka till hamnen igen för återfärd till Fjällbacka.
Makrillsfiske
Anna propsar på att fiska havskräftor. Hittar en granne att trakassera och övertalar honom att hyra ut sin båt. Han berättar att det är svindyrt att hyra burar som ändå inte garanterar någon fångst. Jaha, men makrill då? Ja, det ska fungera utmärkt. Anna/vi hyr således en båt med aktersnurra av grannen. Det ska ut på sjön så snart som möjligt förstås, även i halv storm. Jag ser på när Anna, Pda och Dino försöker få igång motorn och ror runt, runt i vattnet nedanför stugan. Jag sitter inne i värmen och myser medan de sliter som tre små blötdjur ute på böljan den grå. Till slut ger de upp. Vi testar en annan dag. Jojo, tänker jag – ibland är det vist att ge upp i förtid.
Dagen efter är det finväder och nu är det dags igen. Anna tankar, trixar med motorn och kör som en gudinna! Sjövana har hon vår Anna och fixar biffen när det gäller! Solen skiner, men fisken sviker. Pda försöker trolla till bästa förmåga, men inte en makrill vill bita på pilkarna.
Till vår lycka så ser vi ett par sälar som guppar i vattnet på vår kvällstur. Och det är otroligt mysigt att fara runt öarna och spana in sommarstugor, solvarma klippor och lyxbåtar som ankrat för natten. Bara att se Fjällbacka från vattnet är en upplevelse i sig. Och så puttret från motorn och att befinna sig på havet med sina bästa vänner. Magi.
Bad & krabbfiske
Själva Fjällbacka är inte känd för att vara en badort men i södra änden finns Badholmen, en liten miniö med vandrarhem, korvkiosk, klippor och ett hopptorn. Vi har även en allmän ministrand med badbrygga i närheten där vi bor, annars är det bad från privata båthus som gäller.
Sju minuter söderut med bil finns en liten sandstrand med badbrygga. Grabbarna har köpt hink och pimpelspö med klädnypa på Coop för 45 kr/st och provar sin fiskelycka. Man letar helt enkelt upp en mussla ur vattnet, krossar skalet och nyper fast musslan, slänger i klädnypan bland tången och hoppas på tur. Alla små gulliga krabbor släpptes förstås tillbaka.
Boendet
Vi har hyrt en egen liten stugby via Airbnb på 10 minuters promenad från centrala Fjällbacka. Ett riktigt mysigt och enkelt ställe nära vattnet med två stugor på en kuperad tomt. Här kan Anna och Dino rumstera bäst de vill i toppstugan. Vi har visserligen drömt om att bo i ett båthus, men är för sent ute. Då bör man boka minst ett år innan eller ha bra kontakter eftersom många har återkommande gäster. Vi är ändå supernöjda med vårt boende, båthusen är ju precis nedanför!
Sista kvällen vill Anna ställa till med skaldjursbuffé. Det är det bästa vi äter under hela semestern, men kostar det så smakar det. Vi skickar Anna till affären, men det kanske vi inte skulle ha gjort? Hon återkommer med ett lass av skaldjur som belastar typ halva reskassan! Men hur gott var det då inte, värt varenda tusenlapp. Och på det en dyr champagne. Tack, Anna!
Avslut
Vi har en alldeles formidabel semester i Fjällbacka på Västkusten och kan verkligen rekommendera att åka hit. Det är visserligen turistiskt, men samtidigt väldigt vackert, välkomnande, dramatiskt, men ändå lugnt. Även för en blandfamilj som vår finns det något för alla.
Anekdoter
På en av grabbarnas egenäventyr spatserar de en kväll på båtbryggan nere vid hamnen, Pda säger åt Dino flera gånger att han inte ska studsa runt som en clown. ”Jag tänker inte hoppa i och rädda dig om du trillar i!”, säger Pda strängt. Helt plötsligt hörs ett skrik: ”HUGGE!!!! Det fula lilla gosedjuret har han såklart slarvat ner i havet. Det är lågvatten, säkert 2,5 meter ner från bryggan ligger den utnötta gamla tygbollen och guppar. Han kommer att få det fint där ute på havet bestämmer de sig för och tar ett värdigt avsked.
Plötsligt kommer en ålderstigen man fram och börjar förklara hur man kan klättra ner för de alghala pålarna. Ingen, absolut ingen möjlighet att krångla sig ur den här situationen med halva Fjällbacka som publik, tänker Pda. Hela lyxrestaurangen står med mobilkameror i högsta hugg när Pda till slut, hängande i knävecken, lyckas vifta in Hugge med ena handen. Räddad! Men hur ta sig upp igen? Det går endast på adrenalin med hoppet om att gubben är kvar så att han omgående kan förpassas ner i Atlanten. Gubben är borta, Hugge är kvar, Dino är glad, Pda är hjälte för någon minut.
Efter tolv sköna dagar (nästan) utan incidenter säger någon kl. 23 sista kvällen: ”Ska vi ta en sväng i mörkret på den krokiga stigen och säga hej då till havet?”. Jag är skeptisk, men vill inte svika familjen och vi spatserar ner mot vattnet. Så plötsligt snavar jag till på en stenbumling, hör ett knak från min högra vrist och flyger framstupa rakt in i en buske med tistlar. Hör mig själv som i ett töcken skrika Ronjas vårskrik som värsta dödsmetallaren.
Hoppar med hjälp av Anna och Pda tillbaka till stugan. Kravlar, ålar och kryper upp på den kuperade tomten till vår stuga. Ömklig och ynklig, jobbig och dryg. Varför händer detta mig? Och just nu? Jadajada. Jag har brutit fotleden. Det slutar med gipsning och en taxiresa på 4 500 kr som inte täcks av någon försäkring. Halva sommaren i gips. Tur dock att det hände på vår sista kväll i Fjällbacka. Och att det inte hände i Kungsklyftan.
På vår Sverige-sida finns fler tips på sommarsemestrar och weekends.
Följ oss gärna på firstmorning.se, på Facebook och på Instagram.
