Den första morgonen när vi vaknar upp i det hus som ska bli vårt hem för en vecka i Sierra de Grazalema, måste vi nypa oss själva för att vi ska kunna tro att det är sant. Så fantastisk är utsikten mot en av Andalusiens vita byar: Zahara de la Sierra. Det är så att man blir tårögd!
Efter att ha startat vår Spanienresa med ett par dagar i charmiga Malaga och sedan hänförts av den vidunderligt vackra klippstaden Ronda, tar vår roadtrip verkligen fart. Vi ska spendera en vecka i nationalparken Sierra de Grazalema och har hyrt ett hus utanför Algodonales som räknas som en av Andalusiens vita byar. Dessa byar kännetecknas av att alla hus är vitputsade med bruna takplattor och de ligger huvudsakligen i nationalparken Sierra de Grazalema. Parken är känd för sin dramatiska natur och sina många vandringsleder. Vandring är också en av huvudorsakerna till att vi är här. Det och att slappa vid poolen vid vårt hus.
Sierra de Grazalema är verkligen ett makalöst ställe och de vita byarna är precis så där pittoreska och charmiga som man inbillar sig att de är! Det de har gemensamt är att det är rätt dött på dagarna i byarna. Byborna arbetar väl förstås. Det är också ganska krångligt att köra bil inne i byarna eftersom gatorna är trånga, backarna är branta och kurvorna är skarpa. Det finns även många enkelriktade gator att se upp med. Med vår rätt klumpiga skåpbil måste vi parkera på de större parkeringarna som ligger en bit utanför själva byn eller så måste vi köra igenom hela byn för att komma till parkeringen, det är lite olika. Ibland är gatorna så trånga att backspeglarna skrapar i de vitputsade väggarna. Var beredd på att få trixa lite med bilkörningen och ta det bara lugnt, så kommer allt ordna sig! Kan i alla fall jag säga som alltid sitter på passagerarsätet eftersom jag inte har något körkort! 🙂
Här kommer tre av de vita byar som vi besökte under vår vecka i nationalparken Sierra de Grazalema.
Zahara de la Sierra är vår närmaste bygranne och den vita by som vi har världens utsikt över från gården runt vår hus. Zahara de la Sierra klättrar vackert uppför sin klippa och högt där uppe tronar borgtornet upp sig mot himlen. Det tar 20 minuter att gå upp till borgen. Tornet Torre del Homenaje är bara ett tomt skal och tillhör ruinen efter Nasrid Castle från 1300-talet. Klättrar man upp för tornets trappor får man en spektakulär 360 vy här uppifrån. Vi ser rovfåglar segla på vinden högt uppe i skyn. Vi ser den enorma vattenreservoaren nere i dalen – den som reglerar vattennivån i floden Guadalete och bevattnar den brukade jorden i området.
Zahara de la Sierra var en gång en viktig morisk utpost och ockuperades flitigt av både muslimer och kristna under hela 1400-talets moriska Nasriddynastistyre. Den muslimska Nasriddynastin regerade den del av iberiska halvön som idag benämns Andalusien i 250 år, från 1230 till 1492. De var morerna som byggde världsarvet Alhambra i Granada. Både Granada och Alhambra kommer vi besöka senare på denna roadtrip.
Grazalema blir lite av vår favoritby av alla de vita byar vi besöker. Det tar 40 minuter att åka från Algodonales till Grazalema. Härifrån utgår många vandringsleder och det är också här på turistbyrån man skaffar de tillstånd som behövs till vissa av vandringslederna. Personalen på turistbyrån talar bra engelska. Tillståndet är gratis och man bör absolut skaffa ett sådant eftersom det kommer parkvakter och kontrollerar att man har det korrekta tillståndet för vandringsleden. I Grazalema är det betydligt mer liv och rörelse än i Algodonales och Zahara de la Sierra. Här finns fler restauranger att välja emellan och de har dessutom öppet! Det finns till och med en liten marknad på den stora parkeringsplatsen vid Mirador de Grazalema.
Norr om Algodonales ligger de vita byarnas huvudstad, Olvera. Det tar 25 minuter att åka dit med bil och vi parkerar utanför mataffären DIA på Av. Julián Besteiro i den östra och nyare delen av staden. I den västra delen blir gatorna snabbt smala och branta och när vi senare promenerar omkring där ser vi att alla parkeringsplatser är upptagna. Gata upp och gata ner parkerar stadens invånare sina bilar. Ständigt dessa fula bilar som stör den annars så vackra stadsbilden. Men det är klart att det är svårt att klara sig utan bil här och var ska man parkera i dessa trånga små städer om inte på gatan. Här finns varken parkeringshus eller kommunaltrafik.
Här i Olvera hade vi förväntat oss lite mer liv och rörelse, men det är om möjligt än mer dött här än i Zahara de la Sierra. Vi hittar en öppen restaurang på torget Plaza Andalucia där vi äter lunch. Sedan promenerar vi upp till kyrkotorget och kyrkan Iglesia de Nuestra Señora de la Encarnación. Men eftersom det är måndag när vi är där, så är den förstås stängd för besök. Inte heller turistinformationen eller borgen har öppet idag. Så typiskt, för det är liksom det enda som finns att göra i Olvera. Vi strosar runt i kvarteren bakom kyrkan, sedan storhandlar vi innan vi åker hem till Algodonales igen.
Huset vi bor i denna vecka har vi hyrt via Airbnb och det kan ni läsa om här. Det ligger som sagt i närheten av byn Algodonales där vi handlar vår mat och äter middag en av kvällarna. Som i alla byar har dock mataffärerna stängt för siesta mellan kl. 14-17, så man måste verkligen planera när man ska göra sina inköp. Även köket i restaurangerna har stängt på eftermiddagen och öppnar oftast inte igen förrän kl. 20 på kvällen. Vi blir nästan dagligen mäkta irriterade på denna förbenade siesta eftersom den ofta infaller precis när vi befinner oss i en stad och har möjlighet att handla. Att planera runt siestan tar oss några dagar att få till. Vi kan ju förstå att man kanske behöver vila från jobbet när det är tryckande hett, men under övriga årstider borde det ju vara helt meningslöst? Vill de liksom inte jobba klart för dagen? Tänk att behöva ha två, tre timmars lunch varje dag, man skulle ju aldrig komma hem! I Algodonales, Grazalema och Olvera finns i alla fall stora mataffärer med stort utbud. Kedjan DIA t. ex. har öppet mellan kl. 8-14 och 17:30-21 och har helt stängt på söndagar, vilket de flesta mataffärer verkar ha.
Förutom dessa tre, besökte vi även andra vita byar under vår vecka i Sierra de Grazalema. Vi försökte åka till den lilla byn under klippblocket, Setenil de las Bodegas, men gick bet på var vi skulle parkera. Vi åkte och åkte, men det fanns inte plats någonstans och plötsligt var vi långt ifrån staden igen och gav upp. Vi vandrade längs Rio Majaceite mellan El Bosque och Benamahoma. Ja, och så var vi ju till Ronda innan också, som faktiskt också räknas till de vita byarna.
Nästa inlägg från de vita byarna kommer att handla om de vandringar vi företog oss här. Ni följer väl med?
Alla inlägg från Spanien hittar ni här.
Så vackert! Underbara vyer! Och vilken färg på sjön! ❤️
Ja, helt fantastiskt var det där! En sann dröm! Ja, det är en riktig Colgate-sjö! 🙂