Trots att det bara tar någon minut att gå till restaurangen så var vi tvungna att ha en beväpnad vakt med oss till och från tältet när det är mörkt. Detta var för att skydda oss mot vilda djur som finns runt campen. Förutom små möss ser vi dock bara ett enda vilt djur på campen: en genet, ett kattlikt djur närmast släkt med mungon. Den smiter in i restaurangen om kvällarna på jakt efter mat, men blir snabbt utjagad igen och fastnar därför inte på bild tyvärr.  | En öl innan middagen. Serengeti och Kilimanjaro på flaska. | Restaurangen är mysig och ligger på en rofylld plats med utsikt över savannen. Maten är ok, man får välja mellan två olika huvudrätter varje kväll och det serveras alltid trerätters. På morgnarna efter frukosten får man själv plocka ihop sin egen lunchlåda från köket. | Flodhästarna ligger i vattnet hela dagarna för att skydda sin känsliga hud och kliver endast upp för att beta på nätterna. | Nästa dag åker vi på vår först game drive. Vi åker runt i jeepen hela dagen mellan kl. 08 och 17.30. Första stopp är en vattensamling fylld med flodhästar, en s.k. hippopool. Vi parkerar så nära vi kan, men får absolut inte kliva ur bilen. Flodhästen är Afrikas farligaste djur.  | Jag heter twiga på swahili. | Girafferna är trots sin storlek misstänksamma och skygga och lunkar gärna iväg när man stannar jeepen för att fotografera. Det är nästan overkligt att se dessa märkliga giganter på så nära håll. Det är som om de vore på låtsas.  | Trots taggarna är giraffernas favoritmat akaciaträdets blad. Giraffens lila tunga är tjock och klarar dessa taggar galant. |  | Savannens punkare |  | I väntan på kopulering | Ibland sprakar Seifs komradio till och en annan guide tipsar om ett lejon som ligger och trycker i gräset någonstans. Då åker vi genast dit. Det är ingen fart på lejonen så här mitt på dagen när det är som varmast. Vi spanar på en lejonhanne och en hona som gått iväg för att para sig, men här kan man få vänta länge blir vi varse. Inget händer på en halvtimme och vi åker vidare.  | På spaning efter det byte som flytt? | Tips om var rovdjuren befinner sig får man även om man spanar efter gamar som spanar efter rester efter rovdjurens byten.  | Walking safari | Nästa dag börjar med en två timmar lång Walking safari i campens omgivningar. Vi har med oss guiden Max och en vakt beväpnad med pilbåge och vi får också lära oss att skjuta pilbåge för säkerhets skull… Turen kostar 20 USD och då ingår en flaska vatten.  | Det finns mycket orm i området, men på sina fem år som guide har Max inte stött på en enda orm under turerna. De är räddare för oss än vi för dem. Vilken tur! | Max lär oss om termiter och termitstackar, om djurbajs och aloe verans läkande förmåga. Vi smakar på en kaktusfrukt vars illröda saft även används som läppstift. Han visar oss Gomorraäpplen och piggsvinspiggar och vi leker ”gissa skallen?” Buffel jag sa, men gnu det va.  | Två meter hög termitstack |  | Dik dik. Världens minsta antilop, som en Östermalmshund ungefär. | Walking safari är verkligen en upplevelse. Vi vandrar själva på savannen, ibland i högt gräs, ibland i lågt. Vi ser elefanter i fjärran och ändrar riktning så att det inte ska få vittring på oss och bli nervösa. Enorma marabustorkar går omkring och pickar i marken, zebror springer gnäggande iväg när de får syn på oss och flugorna surrar runt omkring. Vi går på Afrikas savann och det är tyst och stilla och det infinner sig något sorts lugn som sällan upplevs till vardags. Vi är här – just nu.  | Får man fresta med ett dopp i poolen? | På eftermiddagen åker vi till en annan hippopool lite längre bort. Här stannar vi länge och fascineras över flodhästarnas liv: dyka ner under vattnet, dyka upp igen, gnabbas med grannen, gäspa med en käft som kunde svälja en fotboll utan problem, grymta och blotta enorma hörntänder för att skrämma den där dryga grannen igen, bajsa lite och vifta med den korta fåniga svansen, dyka ner, dyka upp, bajsa lite till, grymta, rulla runt, vifta med öronen eller helt enkelt bara ligga still i flera timmar. För att sen bajsa lite mer.  | Gapa stort! | Alltså den stanken! Ändå stannar vi säkert en timme och bara tittar på de enorma hippohögarna som vältrar sig i vattnet. De ligger i familjer och vaktar varandra mot de andra familjerna såväl som mot krokodilerna som aldrig är långt borta. Seif berättar att krokodilerna sällan går till attack utan hellre väntar på att en flodhäst ska dö för att äta upp kadavret. Han har själv sett en boaorm som försökte krama ihjäl en flodhästunge bara för att bli ihjältrampad av flodhästmamman. Tyvärr stampade hon i paniken även ihjäl sin egen hippounge.  | Akaciaträd på savannen | | Jeepen, Seif och turisterna |  | Vilande leopard | På våra game drives i Serengeti ser vi mängder av djur och ett av de djur som är svårast att se är leoparden. Vi har tur att få se flera stycken varav en på riktigt nära håll. När en jeep upptäcker en leopard är det strängt förbjudet att meddela andra jeepar i området. Alltför många jeepar skrämmer bort det skygga djuret.  | Krokodilunge |  | Gud va trött man blir av att behöva äta heeeela tiden | Efter leoparden har vi sett fyra av the big five: elefant, buffel, leopard och lejon. Nu fattas bara noshörningen. Vi lyckas även se the little five: Elephant Shrew, Buffalo Weaver Bird, Leopard Tortoise, Antlion och Rhino Beetle.  | Savannens vackraste djur? |  | Massajer på väg | Efter tre dagar i Serengeti åker vi så tillbaks till Ngorongoros naturreservat för övernattning på Ngorongoro Rhino Lodge. Nu är det äntligen dags att åka ner i kratern! Man får bara vistas i Ngorongoro Conservation Area i 24 h, så det gäller att planera sin in- och utfärd. I närheten av kratern är det betydligt svalare: bara runt +15 grader, så på med varmare kläder! På hotellrummet finns en kamin som värmer skönt där man ligger i sängen under ett antal täcken och småhuttrar. Det finns inga stängsel runt hotellet och djuren kan komma riktigt nära om man har tur. Fastän vi spanar och spanar ser vi ”bara” en vattenbock som står och betar utanför vår balkong.  | På väg ner i kratern. Dimman rullar in. | Nästa dag kl. 06.30 åker vi mot kratern Vilken enorm upplevelse detta är! Det är helt ofattbart att det finns så många djur här nere! Botten på kratern täcker 260 kvadratkilometer och ligger på 1 500 m.ö.h., topparna når ca 2 000 meter. Kratern bebos av de flesta av östra Afrikas djurarter. Runt 25 000 djur bor här nere och vi ser zebror, gnuer, olika antiloper, bufflar och bockar. Vi ser även hyenor, lejon, flodhästar, elefanter, flamingos i mängder och en massa andra fåglar.  | Djurspaning från jeepen. |  | Stolt som en tupp? |  | Wildebeast |  | Buffalo Bill? |  | Hi hyena! |  | Mamma! |  | Elefanthanne farligt nära jeepen. | Vi betraktar en stor elefanthjord en lång stund och ser en hanne närma sig. Han kommer närmare och närmare och till slut nästan stryker han längs med jeepen och frambringar ett lågt, hotfullt, avgrundsdjupt elefantläte som får blodet att isa sig. Be very still, do not move, do not make a sound, viskar Seif. För några sekunder slutar mitt hjärta att slå. Hannen kan lätt välta vår jeep och vi har andra jeepar både framför och bakom oss, så vi har ingenstans att ta vägen. Han går dock över vägen bakom oss och ställer sig en bit bort bakom en buske och betar. Vi åker lättade vidare.  | Beep, beep. |  | Men om jag skulle testa att ligga så här ett tag? |  | Bad hair day? |  | The Big Five | Så ser vi den till slut – den svarta noshörningen. I fjärran, genom kikaren, men den står trots allt långt där borta och the Big Five är komplett!  | Åh, om jag f(lam)inge vara ensam en stund… | I kratern finns en saltvattensjö, Makat, som betyder salt på Maasaj. Där samlas miljontals flamingos och jag ber Seif, som den superguide han nu är, att ange det exakta antalet flamingos runt sjön. Han skrattar så han håller på att ramla ur jeepen. You funny!  | Pumba! Afrikas coolaste djur. | Ett muskelpaket utan dess like! Och sådan charm sen! Svårast att fånga på bild är vårtsvinet som ständigt springer omkring som ett litet energiknippe. Man ser vårtsvinet, tar upp kameran, fingret på avtryckaren och vips så har man fotat en vårtsvinsrumpa… Vi åker från kraterns botten efter lunch och det tar en timme att åka till naturreservatets gräns. Vägen från reservatet till Kilimanjaros flygplats är lång och bitvis mycket dålig. Färden tar ca. fem timmar och en del av den tiden går åt till att ta sig igenom eftermiddagsrusningen i Arusha. Efter Tanzania flyger vi vidare till Nairobi för övernattning och flyger nästa morgon till Seychellerna. |