Den första morgonen i Hong Kong är dimmig och kvav av det lågtryck som sveper in i bukten och skyskrapornas toppar suddas ut av grå molntussar som samlas där uppe där taken möter himlen. Vi står ensamma på hotell Metropark Causeway Bays takterrass, blickar ut över en stålgrå himmel och planerar dagens upptäcktsfärd.
Vi tänker ta det rätt lugnt dessa fyra dagar och bara se det mest basala man behöver se i Hong Kong. Således har vi delat upp staden i tre delar, att se en dag vardera. Första dagen gör vi Central, den andra Victoria Peak och den sista Kowloon. Det visar sig bli fullt tillräckligt. Hong Kong är en stor stad och hade vädret visat sig från en något bättre sida kanske vi till och med hade tyckt om den lite mer än vad vi faktiskt gör. Men vi tar det från dag ett.
Central - Hong Kongön
Att ta sig runt på Hong Kongön
Området Central ligger på Hong Kongön, där vi bor, fast vi bor i Causeway Bay som ligger tre tunnelbanestationer från Central. Läs vår recension om hotellet här. Vi åker både tunnelbana och spårvagn även om vi går otroligt mycket som vi alltid gör när vi upptäcker en ny stad. Spårvagn kostar 2.6 HKD (drygt 3 SEK) och man betalar kontant i en liten låda framme vid föraren när man kliver av. Att åka tunnelbana till Kowloon kostar 14 HKD (drygt 17 SEK). Det är enkelt att köpa biljett i automaterna och på tåget är stationerna tydligt utsatta på en digital tavla ovanför dörrarna. Det blinkar en lampa vid stationen för nästa stopp, så man kan inte missa att kliva av.
De gulliga dubbeldäckarspårvagnarna går från väst till öst längs med de största huvudgatorna på öns norra del ett par kvarter in från strandlinjen. Där går även massvis av dubbeldäckarbussar och under dem går tunnelbanan. Det är alltså svårt att åka vilse.
Skyskrapor, bilvägar och lyxgallerior
Central faller oss inte riktigt i smaken. Här finns skyskraporna och lyxgalleriorna som omgärdas av bilvägar överallt. Gångbroarna mellan skyskraporna är ett välkommet inslag så att man undkommer larmet från bilarna. Det blir lite av en labyrint när man ska leta sig igenom alla lyxgallerior för att hitta nästa bro som förbinder den ena skyskrapan efter den andra. För oss som inte är det minsta intresserade av att köpa en Gucciväska eller en Hermèsscarf blir dessa affärer, som i stort sett är helt tomma, bara uttråkade butiksbiträden och vakter står och stirrar ut genom glasväggarna, pråliga, osmakliga och så infernaliskt ointressanta. Sen är det ju lite så, i alla fall för oss, att har man sett en skyskrapa så blir man inte så jätteimpad av nästa. Och det där med höjder är ju som sagt inget för mig.
På sina håll står skyskraporna så tätt att Pda kan röra vid dem båda samtidigt. Det känns som att gå omkring en dag i november i Stockholm, dagsljuset når knappt ner till marken. På sina håll ger dessa jättar till byggnader en suggestiv och svindlande känsla. Man känner sig liten, som en kackerlacka någon lätt kan krossa under skosulan. Man väntar bara på att Godzilla ska komma och krossa allt i sin väg.
Central-Mid-Levels Escalators
En något udda turistattraktion som vi hade läst om innan vi åkte hit är Central-Mid-Levels Escalators. Udda eftersom den inte borde vara en turistattraktion – det är ju egentligen bara ett rulltrappssystem som fraktar folk till och från sina hem eftersom det är sådana nivåskillnader här. Den öppnades 1993, är 800 meter lång och den tar oss 135 höjdmeter uppför berget. Det är gratis att åka och lite kul är det ju ändå att åka världens längsta utomhusrulltrappa.
Två tredjedelar upp kommer vi till Soho där det ligger ett gäng restauranger och barer på en sträcka av 100 meter längs med rulltrappan. Mycket engelskt, mexikanskt och amerikanskt och det finns inte en endaste ynka sittplats någonstans. Det regnar rätt rejält nu och vi börjar bli sugna på lunch. Vi åker rulltrappan längre upp, men till slut blir det bara bostadshus, så vi tar den vanliga trappan ner igen (en rulltrappa – ett håll). Hittar till slut ett ställe som fått bra recensioner på Tripadvisor, men som blir ett riktigt bottennapp. Vi försöker vänta ut regnet, men det vägrar ge med sig.
Rednaxela Terrace
På vägen ner går vi av en slump förbi en skylt som pekar mot Rednaxela Terrace. Vi går aldrig dit eftersom det regnar alltför mycket, men läser i vår guidebok innan resan att namnet kommer från skyltskrivaren som på 1800-talet skrev Alexander på kinesiskt vis, d.v.s. från höger till vänster. Och så har man låtit det vara.
Hong Kong Park
Under en promenad från hotellet in mot Central passar vi på att slinka in i Hong Kong Park. Det är fritt inträde, ett par stora burar med fåglar i, ett fjärilshus som är stängt för renovering när vi är där, ett tropiskt växthus. Parken är fin och en oas i staden och säkert trevligt att ta med barnen till, men vi fann den inte särdeles speciell.
Hembiträdenas dag, hembiträdenas stad
Det är söndag och Central fullkomligen svämmar över av kvinnor i olika åldrar som ockuperar varenda kvadratmeter under tak. Speciellt under tak idag kanske eftersom det regnar. Det är de filippinska hembiträdena som har sin lediga dag på söndagar och överallt sitter på kartonger och filtar och äter, dricker och pratar, sjunger karaoke, lyssnar på musik och idkar skönhetsvård på varandra. De sitter till och med inne i busskurer och i telefonkiosker. En lite märklig syn att bara sitta så där en hel dag mitt i betongen istället för i en lummig park. För parker finns det ganska gott om i Hong Kong.
Central and Western District Promenade
Genom Centrals och Landmarks skyskrapor och köpcentrum irrar vi oss fram på gångbroar, som tar oss över alla dessa bilvägar, ner till strandlinjen. Här promenerar vi längs med Central and Western District Promenade med fin utsikt över sundet mot Kowloons skyline. Vi ser även Hong Kongöns alla skyskrapor samt Victoria Peak. Vid Star Ferry Pier tar vi bussen upp till Victoria Peak, 554 meter hög, Hongkong-öns högsta punkt.
Victoria Peak
Hur tar man sig upp till Victoria Peak?
Upp till Victoria Peak kan man välja att gå en tre kilometer brant promenadslinga, åka 10 minuter med bergbanan Peak Tram eller åka lokalbuss. Vi läser att det lätt blir långa köer till bergbanan, men försöker oss ändå på att åka den. När vi kommer dit på förmiddagen möts vi av ett kaos – biljettförsäljning på ena sidan vägen, en enorm kö på den andra sidan vägen, ett gäng gapiga biljettförsäljare/kökoordinatorer som inte ids tala om hur allt fungerar. Vi ger upp på en gång och går ner till Star Ferry Pier och tar buss nr. 15 upp. Dubbeldäckaren kostar 10.30 HKD (drygt 12 SEK) och är i stort sett tom då den utgår från denna hållplats. Ett tips är att kliva på här, så får man sitta hela den 45 minuter långa färden upp till Victoria Peak.
Färden upp går på slingriga vägar med fin utsikt. Det mest spektakulära på vägen är de två skyskraporna The Summit och Highcliff som tronar högt där uppe på kanten av Mount Cameron och skryter med sina 65 respektive 73 våningar med lägenheter. Tänk att bo där längst upp! Kanske man ser ända till Nangiijala?
När vi kommer upp till Victoria Peak är det första vi ser en gigantisk och enormt ful byggnad som ser ut som en uppochnedvänd skål i åtta våningar, Peak Tower. Här inne finns en stor galleria med affärer och restauranger. Vi tar rulltrappan upp till våning sju och äter lunch på Bubba Gump.
Ytterligare en våning upp ligger Sky Terrace 428 som har en panoramavy över Hong Kong. På grund av det dåliga vädret åker vi inte upp dit, inträde är 52 HKD för en vuxen. Vi går istället till en utsiktsplatå till höger om Peak Tower, Lions Pavilion, och trängs med kinesiska turister för att få vår beskärda del av utsikten. En klar och solig dag utan blåst är det nog otroligt trevligt här uppe.
Lunchen på Bubba Gump är riktigt bra, vi dricker vitt vin, äter friterade räkor och en räksallad för 245 HKD för två personer, riktigt prisvärt med tanke på den vidunderliga utsikten vi får på köpet. Rekommenderas skarpt!
Vi tar samma busslinje tillbaka ner igen då kön till Peak Tram är lika lång här uppe. Bussen går ungefär var 30:e minut. Den går förbi i närheten av det område där vi bor, så vi passar på att hoppa av på vägen.
Kowloon
Bird Market
En dag viker vi åt att ta oss till Kowloon på andra sidan sundet. Vi tar tunnelbanan alldeles vid hotellet, löser varsin biljett i en automat och åker under vattnet upp till Prince Edward Station med ett byte i Admirality. Första målet är Fågelparken som vi läst om innan. Hit tar de äldre Hong Kongborna sina burfåglar för luftning. I anslutning till parken finns även en fågelmarknad där de säljer fåglar och levande fågelföda. Det är dock inte mycket att se.
Kowloons gator
Det vi saknar på Hong Kongön hittar vi i Kowloon – stadens charm. Kowloon med Temple Street och området omkring må vara ett turisterna Mecka, men vi gillar det skarpt! Här är husen lägre och inget är särskilt flashigt, det känns genast mer äkta och jordnära. Det är en fröjd att bara strosa runt på gatorna och titta på folk och vardagslunk.
Gold Fish Market
På Tung Choi Street ligger akvariefiskbutikerna på rad. Väggarna är fyllda till bredden av tusentals små fiskar som simmar runt i små påsar fyllda med vatten. Det är ett helt kvarter med zoobutiker. Nykläckta sköldpaddsungar ligger och kämpar i plastbyttor och längre bort på gatan ligger bedårande små hundvalpar i fönstren och gläfser efter en ny husse eller matte. Det är hjärtskärande att se. Helst vill man ta med alla djuren hem.
One Dim Sum Guide Michelin
Som vanligt har vi svårt att hitta de restauranger som har den typ av mat vi känner att vi vill äta just för tillfället. När vi vill ha nudlar hittar vi bara dim sum , när vi vill ha dim sum serveras bara nudlar. Ja, ni fattar. Men i Kowloon upptäcker jag att vi inte är långt ifrån One Dim Sum som är den billigaste restaurangen i världen som belönats med en Michelinstjärna. Döm om vår förvåning när vi får bord på direkten! Vi börjar botanisera bland rätterna och väljer Fried Dumpling with Salted Meat (Harm Shui Kok), Barbecued Pork Bun (Char Siu Bau) och Steamed Shrimp Dumplings (Har Gow). Gott! 100 HKD för 2 personer på en Michelinrestaurang!
Temple Street Night Market
Det kryllar av restauranger och uteserveringar framåt kvällningen på den berömda Temple Street Market. Vi försöker i möjligast mån unvika sådana här typiska turistfällor, men överraskas av hur trevligt vi faktiskt tycker att det är här. Kanske är det att det slutat regna och det är sådär ljummet i luften som påverkar vår sinnesstämning, men hur som helst finner vi Temple Street och Temple Night Market oerhört charmigt och livfullt. Vi äter middag på Spicy Crab Restaurant. Personalen är brysk och lite märklig, men otroligt effektiva. Maten är billig och god och ölen är stora och kalla, vad mer begär man liksom?
Tin Hau Temple
Missa inte Yaumatei Tin Hau Temple som ligger i slutet av Temple Streets södra del. Byggt 1864 på denna plats är det ett tempel som används dagligen av Hong Kongs befolkning och som därför blir det mest intressanta templet på hela resan trots sin enkelhet. Enorma rökelsepyramider hänger från taken överallt och bolmar ut rök som sticker i halsen och tårar ögonen. Tin Hau är Havsgudinnan och hit kommer människor som är knutna till havet på ett eller annat sätt och ber. Här kommer en bildbomb från detta vackra tempel.
Chungking Mansions
Någon månad innan resan råkar vi se en dokumentär om Chungking Mansions och blir lite fascinerade över detta märkliga ställe. Ett besök hit var därmed givet och vi blir inte besvikna. På 60-talet ett nybyggt lyxlägenhetskomplex, numera en byggnad med dåligt rykte som huserar billiga hostels, matbutiker, restauranger, frisörer, elektronik och säkerligen gömmer både flyktingar och svartarbetare och en och annan som flytt undan rättvisan. Gängproblematik och droger tillhör vardagen. Det sägs bo och verka över 120 olika nationaliteter här och vissa har levt hela sitt liv innanför dessa väggar.
Vi köper varsin öl av en indier som mest verkar sälja hårfärg och han slänger fram sitt eget lunchbord och två plastpallar, flyttar runt några kartonger och skapar vips en liten servering åt oss. Oj, vad man skulle kunna få höra historier och levnadsöden av människor här känner man, men vi har lite bråttom för att se lasershowen…
A Symphony of Lights - Hong Kongs lasershow
Kanske är det Hong Kongs mesta sevärdhet – lasershowen A Symphony of Lights som går av stapeln varje kväll kl. 20.00 på Hong Kongöns norra kustlinje in mot Victoria Harbour. Vi lyckas komma för sent och missar därmed vår enda chans att se denna show! Så infernaliskt klantigt av oss!
De bästa platserna att stå på för att se A Symphony of Lights är längs med Tsim Sha Tsui Waterfront mellan Avenue of Stars och Hong Kong Cultural Centre, promenaden vid Golden Bauhinia Square i Wanchai, och från sightseeingfärjorna i Victoria Harbour. Men kom i tid! Showen håller bara på i tio minuter och det är fruktansvärt mycket folk som vill se den!
Filmtajm
Vår Hong Kongkänsla
Hong Kong imponerar inte riktigt på oss. Många som har varit där höjer staden till skyarna, men vi kan inte riktigt hålla med. Kanske beror det på vädret eller att vi helt enkelt inte är så överförtjusta i just storstäder, men hade hoppats på att bli lite omvända av just Hong Kong. Vårt guldkorn Kowloon med Temple Street Night Market, Tin Hau Temple och Chungking Mansions, drunknar lite i det finansiella monster som Hong Kong faktiskt är.
Vädret kan man ju inte göra så mycket åt, men i efterhand hade vi definitivt valt bort det dyra hotellet med takpool och istället satsat på ett boutiquehotell i Kowloon.
På tre heldagar hinner man definitivt göra Hong Kong. Har man mer tid och inte är så höjdrädd, så är en linbanefärd upp till Big Buddha säkerligen att rekommendera.
Nu är vi ordentligt taggade att se det riktiga Kina. Next stop Guilin. Ni hänger väl med? Här finns alla inlägg om Kina.
Vilken utsikt från hotellets takterrass. Vädret gör verkligen mycket, märker själv hur en trevlig plats kan förvandlas till en underbar plats bara av en dag med sol.
Ja, den var verkligen makalös! Och vädret ja, det kan göra under eller tvärtom tyvärr. Man påverkas så mycket av sol eller regn.
Intressant läsning och för mig som drömmer om att åka dit så känns det lite skönt att läsa ett inlägg som inte bara hyllar Hong Kong. Det känns som det kan vara skönt att ha lite mer realistiska förväntningar innan man åker dit. Själv är jag extremt beroende av vädret och blir inte alls glad om det regnar när jag vill ut och fotografera en massa nya spännande platser.
Ja, vi är ju lite kluvna och kanske hade inlägget haft en annan ton om vädret varit annorlunda. Förmodligen. Men just nu är det så här vi känner.
Så fantastisk mange fine bilder! En vakker dag skal jeg komme meg til Kina, og til Hong Kong. Jeg er veldig usikker på hva jeg vil synes, på én måte er det utrolig spennende med SÅ store byer, samtidig som det også virker veldig slitsomt. En ting som er sikkert er at jeg elsker alle neonskiltene! Og de høye, trange bygningene. Jeg tror jeg skal få kost meg mye med å fotografere der borte. Derimot synes jeg det var innmari trist å lese om Gold Fish Market. Føles så unødvendig trist, altså. Takk for at dere tok med både positive og mindre positive ting!
Ja, det är liksom lite heaven and hell med de här enorma städerna. Och allt är inte rosenskimrande, man måste ha lite distans och även ta med sådan som kanske inte är så där jättebra.
Tack för din input, hoppas du kikar in framöver när vi publicerar våra inlägg om Kina de närmaste månaderna. 🙂