Doha, Qatar

Den första morgonen på väg till Doha i Qatar vaknar vi på ett flygplan på väg från Seychellerna. Lugnet kommer snart att bytas ut mot betong, bilar och neon. Doha är byggt AV människor, men är det byggt FÖR människor?

Istället för en lång mellanlandning på vägen hem från Seychellerna och Tanzania på den tråkiga gamla flygplatsen i Doha i Qatar stannar vi en natt för att kolla vad ökenstaden har att erbjuda.

Anyone for tennis?

Från Mahé flyger vi i drygt fyra timmar till Doha. Vid ankomst betalar vi 100 QAR (180 kr) för visum. Vi hämtas på flygplatsen av vår chaufför och åker till hotell Swiss Bel Hotel som sägs vara fyrstjärnigt, men som knappt är värt tre stjärnor. Gigantiskt rum, men skitig heltäckningsmatta, sunkiga möbler och allmänt slitet. Sängen är, tack och lov, ren och skön och hotellet ligger bara 10 minuter från flygplatsen, men samtidigt centralt.

The Doha Corniche

Det är 34 grader varmt, disigt och en stark vind blåser in sand från den omgivande öknen. Vi går ner till cornichen, Dohas kilometerlånga strandpromenad. Den är visserligen lång och bred, men här finns inget annat än en stenbelagd yta och lite palmer utmed en tiofilig väg så långt ögat når. Inga affärer eller restauranger. Det är väl här man promenerar i Doha eftersom det är stört omöjligt i resten av stan som är byggd enbart för bilar. Det är bilvägar överallt och det finns inte många övergångsställen och knappt några trottoarer. Vi åker taxi fortsättningsvis.

Doha City Centre

Från cornichen har vi utsikt mot Doha City Centre, Dohas finanskvarter med alla nybyggda skyskrapor. I bukten ligger gamla träbåtar som b.la. kör turister på kvällarna.

Souq Waqif

Vi promenerar till den närbelägna Souq Waqif, en stor marknad med små butiker i trånga gränder under tak som säljer allt du kan tänka dig. Här finns även många restauranger och caféer, men alkohol finns inte på menyn eftersom Qatar är strikt muslimskt. På dagen är allt stängt, men vi går tillbaka på kvällen när allt är öppet, äter middag och strosar lugnt omkring i gränderna. Ingen hoppar på oss och försöker sälja sina saker, det märks att detta ännu inte är något turistmål direkt. Vi kan betala med USD, men de är inte riktigt säkra på hur de ska räkna om från den inhemska valutan QAR.

Asiens Venedig

Med taxi tar det 20 minuter från souken till shoppingcentrat Villaggio som är byggt som ett Venedig i miniatyr under tak med blå himmel och en 150 meter lång kanal med gondoler och gondoljärer. Taxiresan går på 21 QAR, 37 kr. Här sparar man inte på oljan: här står AC:n på max så det är nästan så att vi fryser fast vi befinner oss i öknen! Det är enormt stort, som en egen liten stadsdel. Här finns 220 butiker på 100 000 kvm, ett nöjesfält med karuseller och en berg- och dalbana, en hockeyrink, en bowlinghall och en massa restauranger. Det enda vi köper är en ”kaffe” på Starbucks och den kostar lika mycket som taxiresan hit!

World Trade Centre, Doha

Bilarnas stad, svårflanerat.

Efter Villaggio tar vi en taxi till city. Det har börjat skymma och vi försöker gå runt en sväng bland skyskraporna, men det är bilar, bilar, bilar överallt, så vi ger snart upp och tar en taxi tillbaka till Souq Waqif. Vi äter shish kebab och haloumi på en traditionell (läs turistig) restaurang. Det är fullt med folk överallt och svårt att få ett bord, men det är väldigt mysigt, lugn och avslappnat. Kanske beror det på avsaknaden av alkohol… Alla affärer är nu öppna och gillar man tyger, hantverk och krimskrams så finns det mycket att titta på. När vi kommer till torget där de säljer husdjur blir vi ledsna. Luggslitna kaniner i trånga burar, marsvin färgade i neonfärger, fåglar packade på hög i minimala burar, grodor i plastpåsar m.m. Efter att ha sett fria djur på savannen i Tanzania bara någon vecka innan skär detta i våra hjärtan, så vi får nog och går hem till hotellet och sover istället. Vi ska ändå kliva upp kl. 5 dagen efter för att flyga hem.

Doha skyline by night

Sammanfattning av Doha: på dagen är det säkert roligare att göra utflykter utanför Doha, jeeprally i öknen, kamelridning etc., men det hade vi inte riktigt tid till. Vill man shoppa finns många möjligheter till det. Annars tyckte vi att den enda behållningen var souken på kvällen.