Den första morgonen som S:t Petersburg får se oss slå upp våra blå har det snöat ymnigt hela natten och hela staden är täckt av ett pudervitt täcke. Himlen skiftar fortfarande i rosa när vi sätter oss i bilen tillsammans med vår guide och chaufför. En kylslagen morgon som denna passar det perfekt med en guidad tur.
Det ingår en tre timmar lång guidad stadstur i paketresan med båt och tåg till S:t Petersburg. Vår guide heter Olga och hon berättar öppenhjärtigt och med humor om sin uppväxt i en militärfamilj i en stängd stad i Sibirien. Militärbaser och städer viktiga för vapenindustri och avancerad forskning är exempel på stängda städer. Städerna var ofta inte utsatta på offentliga kartor. I tonåren bor hon i Murmansk för att slutligen hamna här i S:t Petersburg när pappan går i pension och får pengar av staten till en lägenhet i en förort. Olga pluggar engelska och får jobb som guide. Murmansk! Det ligger ju på Kolahalvön!
S:t Peterburg är Europas tredje största stad efter Moskva och London, så sightseeing med bil är en utomordentligt god idé. Vi åker först till Isakskatedralen som är stadens största kyrka, men som nu för tiden bara agerar museum. Man kan gå upp i kupolen och få en hejdundrande utsikt, men det får bli en annan gång, nu tittar vi bara på katedralen från utsidan.
En kyrka som däremot används till just kyrka är S:t Nicolas Naval Cathedral, magnifikt ljusblå med kupoler i glänsande guld. Vi kommer precis lagom till morgonmässan och står en bra stund och lyssnar till vad som sägs vara stadens allra bästa kyrkokör. Som kvinna bör man täcka sitt huvud när man går in i en ortodox kyrka, men som turist är det inte ett måste säger Olga. Skönt, säger jag och minns med skräck den gången i Malaysia då jag var tvungen att ikläda mig ett grisrosa skynke för att täcka hela min kropp. Sedan den dagen svor jag att aldrig mer låta något eller någon tvinga mig att skyla min kropp bara för att jag är född till kvinna.
Den, med rätta, mest berömda kyrkan i S:t Petersburg är Uppståndelsekyrkan som också har det smidiga namnet the Church of the Savior on Spilled Blood. Kyrkan börjar byggas 1881 som ett minnesmärke över tsar Alexander II, som på denna plats utsätts för ett attentat med dödlig utgång. I början på sovjettiden används kyrkan som museum till minne av attentatet, men 1931 stängs det av Stalin som fruktar att det uppmuntrar till terrorism. Under andra världskriget säljer man grönsaker i kyrkan. Den skadas av en tysk artillerigranat, men restaureras och blir en stor turistattraktion.
När vi är här restaureras den stora lökkupolen till vår stora besvikelse. Restaurationen kommer fortsätta till 2025 med olika delar täckta av plast och byggnadsställningar. Förra gången restaurerades kyrkan i hela 32 år!
Jag som älskar svulstigt utsmyckade kyrkor med mycket guld blir till mig något alldeles när jag kliver in genom kyrkporten. Detta är den mest magnifika kyrka jag någonsin sett och då har jag sett en hel del kyrkor på våra resor. Mosaiker i starka färger från golv till tak, enorma ljuskronor hänger från valven, ja hela kyrkan är som ett enda massivt konstverk. Helt fantastiskt! Ska ni se en kyrka i S:t Petersburg så är det Uppståndelsekyrkan.
Vi åker även över till andra sidan Nevafloden och besöker en souvenirbutik med tusentals ryska dockor, matrjosjkor, stannar till vid ett krigsfartyg från andra världskriget och viskar önskningar i örat på en bronsgrip som sägs kunna uppfylla alla våra innersta drömmar.
En guidad tur är ett hett tips för att tillgodogöra sig S:t Petersburg på bästa sätt. En guidad tur tar vi däremot inte när vi besöker Eremitaget. Och tur är väl det, då hade vi nog varit kvar där än för herregud vad mycket där finns att se! Grandiost är bara förnamnet. Häng med till Eremitaget i nästa inlägg!
